Människan klarar sig inte utan naturen och den biologiska mångfalden. Om inte ekosystemen producerade mat och rent vatten skulle vi inte överleva. Alltså lever vi farligt idag när vi i allt snabbare takt utrotar och decimerar antalet arter vilket på sikt hotar ekosystemen.
Men det finns ett sätt att vända den här utvecklingen. Genom att sätta ett pris på ekosystemtjänsterna ökar vi vår förmåga att göra hållbara investeringar både på nationell och på kommunal nivå. Därför presenterar Naturskyddsföreningen en modell som visar hur man kan mäta de viktigaste tillgångarna kommunerna har: naturkapitalet.

Bakom modellen står en internationell grupp av ekonomer och ekologer som går under namnet TEEB – The Economics of Ecosystem and Biodiversity. Vår modell är en anpassning av TEEB:s verktygslåda för svenska förhållanden för kommunala och regionala beslutsfattare.
Genom att sätta pris på vilken nytta vi har av naturen kan kommunala beslutsfattare utveckla bättre och mer träffsäkra åtgärder för hållbar lokal utveckling både i städer och på landsbygden. Det underlättar för företagen att miljöanpassa sig och nya gröna jobb kan skapa viktiga konkurrensfördelar.
Och det är de kommunala beslutsfattarna som har möjlighet att gå före och inspirera andra att följa efter.

Här kommer förslag på tre enkla steg som kommunerna genast kan ta för att inleda arbetet med att värdera naturkapitalet:
1. Gör minst en pilotutredning för att identifiera lokala ekosystemtjänster.
2. Bjud in den lokala miljöorganisationen och näringslivet för att inleda en dialog om hur natur och miljö påverkar lokalsamhället.
3. Beakta både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter när ekosystemen ska utvärderas. Väg in de samhällsekonomiska fördelarna av skogens sociala värden: som folkhälsa, turism och människors välbefinnande.

Lycka till!
Vi på Naturskyddsföreningen hjälper gärna till.

Svante Axelsson,
Generalsekreterare Naturskyddsföreningen