En lärare som sätter betyg och kanske tänker runt kriterier för några elever tillsammans med en kollega via epost. En förälder som undrar om barnet fick den där psykologtiden. En sjuk kvinna som nekas ersättning. Allt sånt som förr var privatsaker avhandlat på telefon och med en pappersanteckning på sin höjd, kan nu bli allmän egendom genom IT-samhällets sårbarhet.
När multinationella företag tar över statens och kommunernas datasystem kan vår integritet hänga på en skör tråd, utan att vi som medborgare kan göra så mycket åt saken.
Det visar ett till hälften välkänt skräckexempel från Försäkringskassan, liksom ett aktuellt från Stockholms kommun som sålt ut all IT-service till Volvo, utan att veta om det sparar pengar eller höjer kvalitén jämfört med omläggning i egen regi.
Outsourcing av vitala funktioner  från det allmänna till det privata fortsätter att locka. Men oftast blir det varken billigare eller bättre.

Exemplet med miljardrullningen av skattepengar från Försäkringskassan till det amerikanska konsultbolaget Accenture har tidigare granskats av Computer Sweden (september 2008) och lyfts även i det senaste numret av samhällsmagasinet Arena.
Den omorganisation av datasysatemet som Försäkringskassans egna experter  beräknade skulle kosta mellan 30 och 40 miljoner om de själva gjorde det slutade med en kostnad på flera miljarder kronor (!) till externa konsultbolag, samt kaos och stora förseningar i utbetalningarna.
Det senare är väl känt, däremot inte den bakomliggande historien, där två nya personer i Försäkringskassans ledning hade starka band till Accenture och lät dem 2003 ta över omläggningen av datasystemet .  Företagets välavlönade konsulter satt även med i den styrgrupp som ansvarade för Försäkringskassans förändringsarbete, där de la upp riktlinjerna tillsammans med kassans högsta chefer!

Så småningom fick kassan kritik av Riksrevisionen, men ingen ställdes till svars, vilket är enastående märkligt, med tanke på hur lätt enskilda individer kan hudflängas.
Men dessvärre verkar det vara tämligen vanligt att politiker kommer undan, även när de bryter mot  de lagar och regler som styr förvaltningen. (Det visar exempelvis även de märkliga turerna runt Ryan Air och Nyköpings kommun, som kunde strunta i upphandlingsreglerna utan efterräkningar.)
Det skapar en miljö som säger: Det är fritt fram att slösa med skattepengar, efterräkningarna sätts på notan för invånarna, i form av exempelvis – sämre sjukförsäkring?

Mattias Hagberg skriver i Arena om hur staten ger privata konsultfirmor makt över de samhällsviktiga beslut som ska fattas utifrån helt andra värden. Staten ska styras utifrån principer om rättvisa och fördelning, marknadens princip är däremot vinst och pengar. I dag borrar sig det privata allt djupare in i det offentliga: ”Många gånger uppstår ett närmast symbiotiskt förhållande mellan privat och offentligt.”
Ett annat exempel på hur privata konsultfirmor får makt över myndighetsutövandet och hur politiken ska utformas hämtas från socialdepartementet.
I början av året tog man där in tre konsultbolag för att få hjälp med Sveriges läkemedelsstrategi. En hantering som fick experten på offentlig förvaltning Lennart Lundquist att varna för riskerna med att privata intressen trängde in på socialdepartementet, som ska se till att vi får en rättsäker, jämlik och jämställd äldrevård, sjukförsäkring, sjukvård med mera.

I senaste Dagens Samhälle lyfts så ovan nämnda exempel på hur Stockholms stad har lagt ut sin IT-service för 40 000 anställda och 80 000 elever till Volvo IT. Totalt kostar Stockholms IT ungefär 1,2 miljarder och 80 procent av den är nu utlagt. Avtalet gäller fem år med möjlighet till förlängning i ytterligare fyra.
Vad det kostade innan vet man inte, för det har ”inte gått att få fram”, enligt skolborgarrådet Lotta Edholm (FP). Finansborgarrådet Sten Nordin (M) vill inte säga något alls till tidningens reporter ÅseLi Skarsgård. IT-direktör Anette Holm ser bara fördelar, medan meningarna i kommunens förvaltningar är delade.
De som tidigare var effektiva betalar i dag mycket mer, och för skolans användare var upphandlingen inte genomtänkt. Systemet är inte byggt för många elever som loggar in i samma nätverk och dator, vilket ju oftast gäller i klassrummen.

Och det är också ute på skolorna som klagomålen på Volvo IT varit som bittrast och frågorna kring de saftiga fakturorna som flest.  Detta är en stor snackis bland skolfolk i huvudstaden. Som jämförelse kan nämnas att Göteborg tills vidare behåller sin IT-support i egen regi.
För osäkra tjänstemän eller politiker med vänner i näringslivet kan det vara oemotståndligt frestande att få in företagskulturen i det tröga politiska systemet, anpassat efter att faktiskt kunna utvärderas av medborgarna. Att lägga ut statens och kommunernas verksamhet till privata intressen får två system att krocka.
I vågskålen ligger sådant som enskildas  rätt till insyn och information, så att ansvar kan utkrävas av dem vi valt och som fått förtroendet att ta hand om våra skattepengar på bästa sätt. Med hopflätningen av de två sfärerna blir det svårare, i synnerhet som regelverken runt öppenhet och sekretess är så olika.

Om det dessutom inte ens finns några reella möjligheter att verkligen ställa ansvariga tjänstemän och politiker till svars för slarv med pengar och felaktig maktutövning  blir det än värre. Då närmar vi oss korrupta samhällssystem och väljarförakt. Där privata intressen är inne ska det ske med största möjliga insyn och möjlighet till granskning.
Som lärare i Stockholms skolor skulle jag vara allvarligt oroad över rättsäkerhet, elevsekretess och integritet i de system som idag är i ett Kinaägt privat företags händer.
Som medborgare och väljare blir jag bestört över att ledande politiker som Sten Nordin (M) vägrar att kommentera saken i en intervju.