Den svenska modellen kan resultera i att fack och arbetsgivare kommer överens om vilka regler som ska gälla för utländsk arbetskraft i landet.
– Vi hoppas att vi ska bli överens om att anställningstid, lön och arbetsvillkor som utlovas ska vara ett juridiskt bindande avtal för den som kommer hit. Då stärker vi skyddet för dem som lockas att komma till Sverige för att arbeta, säger LO:s ordförande Wanja Lundby–Wedin.

Svenskt Näringslivs vice vd, Christer Ågren, håller dörren öppen för en sådan överenskommelse.
– Jag kan inte lova att det blir så. Men jag ska ta förslaget med mig hem till Svenskt Näringsliv. Min tanke är att vi bland våra företag ska kunna göra en inventering för att se hur stort problemet är med utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Den inventeringen kan då leda till en överenskommelse om juridiskt bindande anställningsavtal om det finns behov av det, säger han.
Christer Ågren kan också tänka sig att lagen som reglerar arbetskraftsinvandring ses över. Men att det då först görs en kartläggning av vilka problem som finns med nuvarande regler.
– Men vi säger definitivt nej till LO:s krav om att åter införa en arbetsmarknadsprövning för att godkänna att utländsk arbetskraft får tillstånd att komma hit. Den regeln orsakade en tröghet som vi inte vill ha tillbaka, säger han.

Christer Ågren och Wanja Lundby–Wedin var med på tisdagen då migrationsminister Tobias Billström (M) bjöd in fack och arbetsgivare för att diskutera invandring av arbetskraft från länder utanför EU.
Från fackligt håll framfördes krav om att lagen måste skärpas för att stoppa utnyttjandet av exempelvis bärplockare från Asien och byggnadsarbetare från Östeuropa.
Resultatet av mötet blev att Tobias Billström sa nej till skärpt lagstiftning, även om han lovade att senare återkomma efter att ha funderat på de synpunkter fack och arbetsgivare framförde till honom.

LO var vid mötet ensamma om kravet att åter införa en arbetsmarknadsprövning av en myndighet för att ge arbetstillstånd. En sådan prövning ger också facken inflytande när det gäller prövning av behov av arbetskraft utifrån och om villkoren som erbjuds när det gäller lön och annat är enligt avtal.
TCO stödde lagändringen 2008 som ger arbetsgivarna rätt att själva bestämma om det finns ett behov av utländsk arbetskraft.
– Men vi kräver att det ska vara justa villkor som erbjuds. TCO vill därför att lagen ändras så att det görs en prövning av företagen som vill anställa utländsk arbetskraft. Prövningen ska gälla om företaget betalar skatt, sociala avgifter och hur det tidigare har behandlat utländsk arbetskraft, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.

Miljöpartiet som stödde regeringens ändring av lagen är öppna för att ändra lagen med en prövning som TCO föreslår.
Dessutom vill TCO att skatteverket ska kunna kontrollera de löneutbetalningar och de skatter företaget betalar in för den utländska arbetskraften.
Både LO och TCO säger att de ska fortsätta att aktivt arbeta för skärpt lag och/eller avtal med arbetsgivarna för att förhindra fortsatt rovdrift på utländsk arbetskraft.
– Dels handlar det om att vi värnar villkoren enligt kollektivavtalen. Och dels värnar vi skyddet för den enskilde löntagaren som kommer till Sverige för att arbeta, säger Wanja Lundby–Wedin.

Tobias Billström har lite svepande anklagat de fackliga organisationerna för att de med sina krav gynnar främlingsfientliga krafter som är emot utländsk arbetskraft oavsett vilka villkor de arbetar under.
Men detta förnekar LO och TCO bestämt.
– Vi behöver utländsk arbetskraft i Sverige. Men de ska ha justa villkor som inte är sämre än de svenska kollektivavtalen, säger Sture Nordh.
De nordiska arbetsmarknadsministrarna träffas i veckan i Köpenhamn för att diskutera en rapport om villkoren för utländsk arbetskraft i Norden.
Sture Nordh vill att de fackliga organisationerna i Norden ska göra arbetskraftsinvandring till en gemensam facklig fråga också.
– Den idén snor jag, säger han som svar på Kommunalarbetarens fråga om hans syn på arbetsmarknadsministrarnas möte.

Lagen ändrades 2008 med stöd av Miljöpartiet. Ändringen innebär att det inte längre krävs ett godkännande av en statlig myndighet som prövade om det fanns arbetsbrist eller behov av invandrad arbetskraft samt om anställningsvillkoren var justa.
Numera är det arbetsgivaren som på egen hand avgör om han har behov av invandrad arbetskraft eller inte. För att en utländsk löntagare ska få arbetstillstånd i Sverige krävs att det finns ett erbjudande om arbete som personen kan försörja sig på.
De erbjudna anställningsvillkoren ska inte vara sämre än vad som gäller enligt de svenska kollektivavtalen eller vad som är praxis inom yrket eller branschen. I första hand är det arbetskraft från EU, EES (Norge, Island och Liechtenstein) samt Schweiz som har företräde.
Arbetstillstånden ska kopplas till en viss arbetsgivare och ett visst slag av arbete. De får gälla i högst i två år och kan förlängas. Den sammanhängande tillståndstiden ska inte vara mer än fyra år.
Den som blir av med sitt arbete blir av med sitt tillfälliga uppehållstillstånd, som krävs för att få stanna kvar i landet, om den utländske personen inte inom tre månader har fått en ny anställning och på nytt kan söka om arbetstillstånd.

LO kräver att lagen ändras på fem punkter:

1. Återinför arbetsmarknadsprövning av en myndighet som tittar på behov av utländsk arbetskraft och anställningsvillkor enligt avtal.
2. Återinför även bestämmelsen om att arbetskraftsinvandring inte får koncentreras till branscher där det är svårt att rekrytera arbetskraft i Sverige på grund av låga löner, dåliga arbetsvillkor eller dålig arbetsmiljö.
3. Juridiskt bindande anställningskontrakt ska vara ett krav för arbetstillstånd. I dag kan arbetsgivaren erbjuda anställning i två år för att senare backa om anställningstiden och anställningsvillkoren.
4. Arbetstagare som träder fram och avslöjar en oseriös arbetsgivare ska inte riskera utvisning för att han blir arbetslös. Låt honom få stanna tillståndstiden ut för att söka nytt arbete.
5. Lagen ska även gälla utländska arbetsgivare som är verksamma i Sverige. Utländska entreprenad– och bemanningsföretag stod bakom cirka 40 procent av arbetstillstånden under 2009. Det gällde exempelvis bärplockare.