1. Moderaterna och Svenskt Näringsliv säger att det måste bli enklare att anställa. Vad är det i dag som gör det så svårt att anställa?

– Det vi ser som är viktigt är att det ska finnas fler flexibla anställningsformer. Att minska trösklarna helt enkelt, in i systemet. Med lärlingsanställningar vill vi att ungdomar under 23 år lättare ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

2. En lärlingsprovanställning ska pågå i ett och ett halvt år. Varför ska ungdomar ha svagare anställningsskydd, än övriga?

– Ett problem vi har i Sverige och i övriga Europa är att vi har relativt hög arbetslöshet bland ungdomar, att ungdomar har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det primära är att de kommer in och får visa vad de kan och vill. Då kan ett halvårs provanställning vara för kort tid. Det här innebär en möjlighet för ungdomar att faktiskt få visa att de är en bra arbetskraft.

3. Men lättare att komma in på arbetsmarknaden innebär ju också att det är lättare att åka ut.

– Vi har en besvärande hög ungdomsarbetslöshet och då krävs det många olika åtgärder. Det allra viktigaste för att förebygga hög ungdomsarbetslöshet är ju att skolan blir bättre. Men det krävs också att ungdomar lättare kommer in på arbetsmarknaden.

4. Men blir det inte samtidigt svårare för ungdomar att få fast jobb?

– Min yngsta dotter fick en tillsvidareanställning efter att ha blivit prövad, hon har varit duktig på jobbet och arbetsgivaren har varit nöjd, då leder det i allmänhet till tillsvidareanställning. Det finns inget självändamål för arbetsgivaren att ha lösa förbindelser.

5. Men är det inte just lösa förbindelser som ligger i det här begreppet att det ska bli enklare, och att arbetsgivare inte vill fastanställa?

– Målsättningen är att de flesta människor ska kunna få tillsvidareanställning, det gynnar både arbetsgivare och arbetstagare, det blir stabila förutsättningar.

6. Så du tror inte att det leder till att det blir svårare för ungdomar att få fast jobb, om det här förslaget införs?

– I dag skyddar ju arbetsrätten mycket dem som redan är på arbetsmarknaden, och det är ett bra syfte. Men det krävs också att vi förbättrar och gör mycket, mycket mer för att fler ska kunna komma in och på sikt få en tillsvidareanställning

7.  Jämställdhet har ju innan legat på ditt bord i Moderaterna, hur jämställt är det att så oerhört många fler kvinnor, inom till exempel Kommunal, jobbar deltid jämfört med män?

– Det är inte alls acceptabelt. Det är inget scenario som jag tycker är positivt på något sätt och vis. Där måste parterna göra mycket mer, även arbetsgivarna i den offentliga sektorn måste göra mer.

8. Frågan har diskuterats i 20 år. Varför skulle arbetsmarknadens parter klara det nu?

– Ska man ha en välfärd som håller måttet, då måste man också se till att man får personal som är kompetent och både vill och kan jobba med hög kvalitet. Då måste anställningsvillkoren förbättras.

9 Så här har många ministrar sagt före dig, det händer ändå ingenting.

– Ingenting vet jag inte. Det sker förbättringar. Den tidigare ordningen när man kunde arbeta deltid hur länge som helst och fick kompensation genom a-kassan, det var ett sorts osynligt kontrakt mellan de anställda och vissa kommuner, där man tyckte att det här fungerade ganska väl. När vi ändrade reglerna så blev det tydligt också att man inte kunde jobba deltid och stämpla upp till heltid i hur många år som helst. Då erbjöd också kommunerna många anställda att gå upp till heltid. En del gjorde det medan andra valde att fortsätta på deltid för att det passade familjesituationen.

10. Och andra valde att säga upp sig för att det var mer lönsamt än att fortsätta på deltid.

– Men alternativet att det allmänna ska stå för en inkomstförstärkning i flera år, det är inte hållbart på sikt.

11. En utredning ser över a-kassan. Vad tycker du är det viktigaste med a-kassans framtid?

– Det är att den ska omfatta merparten av dem som har en förankring på arbetsmarknaden. Vi har försäkringar för väldigt många olika saker. Vi har en obligatorisk bilförsäkring till exempel. Det är komplicerat. I grunden är det viktigt att man har en inkomstförsäkring mot arbetslöshet.

12. De förändrade ersättningsreglerna har inneburit att endast hälften av de arbetslösa i dag har rätt till ersättning, ser du behov av förändringar i regelverket?

– Vi vill att det ska vara en omställningsförsäkring mellan jobb. Det är väl det som skiljer alliansen från de röd-gröna, Våra satsningar ligger på utbildning och insatser för att få människor i jobb. Medan de röd-gröna satsar mer på att höja ersättningarna för dem som inte arbetar.

13. Ser du alltså inga behov av förändringar i regelverket som gör att mer än hälften av de arbetslösa får arbetslöshetsersättning?

– Målsättningen är att de flesta som arbetar ska kunna få en inkomstförsäkring i den här omställningsförsäkringen. Men det är rimligt i en försäkring att man har vissa villkor när en ersättning faller ut. Det har funnits hela tiden i arbetslöshetsförsäkringen att man har vissa arbetsvillkor som är uppfyllda för att man ska kunna få arbetslöshetsersättning.

14. Jo men villkoren har ju blivit så tuffa så att det leder till att väldigt många faller utanför?

– Vi får väl se vad utredningen kommer fram till för resultat. Vi tittar ju på helheten. Men det är också viktigt att peka på att även om vi har begränsade resurser i samhället så kan vi nu se att Sverige går ur krisen utan neddragningar i välfärden. I Storbritannien miste 500 000 personer jobbet.

15. Vad säger dina tidigare kollegor i Polisförbundet om obligatorisk a-kassa, där har man ju tagit bort a-kassan?

– Vi får se vad det landar i. Men i grunden är att det är viktigt att det finns en försäkring och det är också så man kan sprida riskerna, att de flesta är med. Då kommer också kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen att spridas.

16. Du har tidigare kritiserat de olika avgifterna i a-kassan, står du fortfarande för den åsikten?

– Jag har velat diskutera hur stor differentieringen ska vara. Det är väl en fråga som man ska diskutera. Alla försäkringar har en premie som är satt utifrån risk, så även denna försäkring.

17. Men tycker du att avgiftsskillnaderna ska minska?

– Tittar man på Kommunal så har de låga premier för att risken för arbetslöshet är låg. Skulle avgifterna vara lika höga så skulle det drabba Kommunals medlemmar ganska hårt i form av ökade avgifter. Är det rättvist i en grupp som inte har de högsta lönerna? Det är en knepig fråga hur hög avgiften ska vara.

18. Men vill du ha minskade skillnader i avgifterna?

– Jag vill inte uttala mig om den frågan i dag. Vi får se var det landar.

19. Regeringens politik fick hundratusentals människor att gå ur a-kassan, ser du problem som före detta facklig företrädare att stå för den politiken?

– När vi tillträdde var det 700 000 som stod utanför a-kassan och nu är det betydligt fler och det var inte önskvärt. Å andra sidan är det olika skäl som har gjort att de här personerna har valt att lämna a-kassan. Vissa har gjort det av det skälet att de inte tycker sig ha löpt någon arbetslöshetsrisk och andra har säkert gjort det för att det har blivit dyrare. Det är inte önskvärt och det är därför vi också vill att så många som möjligt ska vara med i en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och hitta formerna för det.

20. Varför är det ett problem att arbetsgivarna får stå för uppsägningslönen vid tvister om uppsägningen?

– Det är fråga som vi vill titta närmare på. Vid de allra minsta företagen så kan det vara ett problem och upplevs som ett problem att det kan ta väldigt lång tid innan en tvist slutgiltigt är löst i AD, det kan ta flera år.

21. Så det ska endast gälla småföretag?

– Ja det är för små företag.

22. Har du något besked i dag om vilken typ av ersättning den uppsagde ska få i stället för uppsägningslön?

– Nej det har jag inte. Vi ska tillsätta en utredning och vi får se vad den kan landa i. Det är viktigt att lyssna av parterna och se om man kan hitta en lösning.

23. Det har talats om a-kassa?

– Det är för tidigt att ha en uppfattning om vad det kan bli för ersättning

24. Du har talat om dialog med arbetsmarknadens parter. Vad vill du att den dialogen ska leda till?

– Att jag lyssnar in, att jag får inspel. Vi kommer att mötas mycket i officiella debatter och andra sammanhang. Men det kan också vara bra att bara föra samtal. Min erfarenhet är att samtal leder längre än debatter. Det behövs både och men det kanske har varit för lite av samtal i samhället i stort och för mycket av debatter.

25. Har du någon fråga från din fackliga tid med dig in i regeringen?

– En facklig fråga som jag tycker är viktig, det är väl hur facken ska få fler att bli medlemmar. Det är samma fråga som vi i partierna brottas med egentligen, att göra sig attraktiva så att man vill vara med. Om facken blir attraktiva så stärker det den svenska modellen.

26. Vad händer annars, om fler lämnar fackförbunden?

– Någonstans finns en gräns för fackens legitimitet. Facken kan göra ännu mer för att attrahera de som är på väg in på arbetsmarknaden. Inte minst ställa sig positivt till att ungdomar under 23 år får komma in på arbetsmarknaden, och värna om dem som kommer att bli medlemmar.

27. Så facken ska acceptera ett svagare anställningsskydd för ungdomar?

– Jag tycker att facken ska värna om dem som är utanför arbetsmarknaden, men som är presumtiva medlemmar. Det handlar om utrikes födda, det handlar om ungdomar, framför allt också om människor med nedsatt arbetsförmåga. Fackens överlevnad, och arbetsgivarnas med, hänger ihop med att man inte bara ser kortsiktigt utan ser till utvecklingen i stort.

ID: Hillevi Engström

Ålder: 47.
Yrke:
Arbetsmarknadsminister (M).
Familj: Sambo och två vuxna döttrar.
Bor: I ett hus söder om Stockholm. 

Tre måsten

Kärlek, mat och sömn.

Fem snabba svar

MONARKI / REPUBLIK
BOK / FILM
TEVE / RADIO
BIL / CYKEL
SKOG / HAV