Annars gjorde partiledardebatten mig lite fundersam. Rasisterna i SD och Jimmie Åkesson fick spela en central roll i debatten. Jag är redan trött på deras rasistiska floskler, hur ska det då inte kännas efter fyra år? SD fick med rätta hård kritik. Men jag tror inte att det är så klokt att ge dem så mycket utrymme och dessutom i den enda fråga där de tycker något – deras rasism.

Efter partiledarna började den allmänpolitiska debatten och jag hade ett anförande om eurons kris och planerna på att ge EU mer makt över den ekonomiska politiken. En del borgerliga ledamöter kom med mothugg så det blev lite debatt. Jag kan inte låta bli att förundras över deras förenklade argument för euron – det samtidigt som valutaunionen är i mycket djup kris.

På eftermiddagen blev det återrapport från Europeiska rådets möte. Även där hade eurokrisen varit huvudtema. EU vill nu ändra fördraget för att ge unionen större makt att styra den ekonomiska politiken i medlemsländerna. I mötesdokumenten talas det till och med om att lägga sig i lönebildning och pensionssystem i medlemsländerna. Det finns planer på att införa möjligheten att bötesfälla även icke euroländer som Sverige om vi inte skär ner när EU kräver det. Det var med andra ord en viktig återrapport från ett rådsmöte med stor betydelse som Reinfeldt gav. Själv lyfte jag både att planerna på att ge mer makt över vår finanspolitiken strider mot resultatet i folkomröstningen om EMU och att vi i Vänsterpartiet vill ha ett protokoll i EUs fördrag som skyddar arbetsrätt och kollektivavtal.

SD då? Ja de slutar aldrig att förvåna i EU-frågorna. De valde att helt enkelt utebli från debatten med Reinfeldt. Som om arbetsrätt, euron och en dramatisk ökning av EUs makt över vår ekonomiska politik inte spelar någon roll för dem. Men kanske har de fullt upp med att hata muslimer. Lite märkligt var det dock, jag såg SDs ledamot i EU-nämnden i riksdagen bara någon timme innan debatten.
Det börjar skönjas ett mönster med SD och EU-politiken i riksdagen. För det mesta tycker de inget alls vilket gör det fritt fram för regeringen att ge EU mer makt. Ibland orkar de inte ens gå på mötena. Det är inte så imponerande.