Sedan 2006 har Arbetsmiljöverket fått mindre pengar, och har tvingats minska antalet inspektörer från nästan 400 till dagens 270. Varje inspektör gör nu fler arbetsplatsbesök, men det totala antalet besök har ändå minskat med 25 procent från år 2006 till 2009.
Men besöken i hälso- och sjukvården har under samma period minskat med 46 procent.
Och höstens särskilda inspektionsinsats vid 60 akutsjukhus (som KA skrivit om tidigare) visar att det är stora brister i arbetsmiljön.

Borde Arbetsmiljöverket ha prioriterat annorlunda?
– Vi har pekat på de här bristerna tidigare. De här riskerna borde landstingen ha identifierat långt innan vi kom dit, och vidtagit åtgärder. Det är landstinget som ska se till att bemanna organisationen så att alla har en rimlig arbetssituation, säger Billy Karlsson på Arbetsmiljöverket.
Han motiverar minskningen av besök med att man tidigare gjort stora insatser inom vården, som borde ha kunnat ge en bestående effekt.

Dessutom tycker han att kommuner och landsting är så stora arbetsgivare att de borde klara av det arbetsmiljöarbete de enligt lag är skyldiga att göra, utan att Arbetsmiljöverket är på plats.
– Vi måste få arbetsgivarna att ta sitt ansvar, och kommuner och landsting borde gå i bräschen för detta. Om inte arbetsgivaren är beredd att ta ansvar med mindre än att vi kommer och påpekar brist, då har vi en lång väg att vandra, säger Billy Karlsson.

Från år 2009 har Arbetsmiljöverket prioriterat insatser hos mindre arbetsgivare, bland annat genom en stor mängd inspektioner i jord- och skogsbruk. Man har också tittat särskilt på hot och våld, belastningsergonomi och olyckor. Under nästa år prioriteras bland annat bemanningsföretagen.
– Vi har 270 inspektörer som ska täcka hela arbetslivet. Vi måste prioritera, säger Billy Karlsson.