Utredarna på Svenskt Demenscentrum som är ett statligt forskningscentrum, anser som väntat att det behövs en lag som i vissa situationer tillåter vårdpersonal att använda tvångs- och skyddsåtgärder som bälten, sänggrindar och dörrlås.
– Många vårdtagare är idag helt utlämnade till omsorgspersonalens egen bedömning av behovet av skyddsåtgärder. Det är lika orimligt som att personal, utan juridisk skolning, dagligen ska behöva handla på ett sätt som riskerar att vara brottsligt, säger huvudutredaren på Stiftelsen Äldrecentrum i ett pressmeddelande.

Det är dock viktigt att en ny lagstiftning är tydlig med under vilka förutsättningar åtgärder får sättas in utan den enskildes samtycke eller mot personens vilja, enligt utredningen.
Rapporten är inget lagförslag, men ska ligga till grund för en ny lagstiftning som regeringen väntas ta fram redan under hösten.

Demenscentrum pekar på ett antal viktiga principer för en sådan lag:
* Gruppen som ska omfattas av tvångsåtgärder måste vidgas till att gälla inte bara personer med en demensdiagnos. Ett beslut om att till exempel låsa in någon, måste utgå från personens möjlighet att fatta egna beslut. Rapportförfattarna föreslår att lagen därför ska omfatta alla personer med en allvarlig kognitiv störning t ex strokepatienter.
* Användningen av tvångsåtgärder ska vara strängt begränsad. Tvång ska bara få användas som en sista utväg.
* Vårdgivarna ska använda checklistor med vilka åtgärder som ska användas i första hand innan det blir aktuellt med tvång.
* Tvångsåtgärderna ska graderas. Allvarliga ingrepp som att tvinga en person att flytta till ett boende mot dennes vilja ska kunna överklagas.
Graderingen ska också styra vem som fattar beslutet om åtgärden.

– Vården måste ha den enskilda individens bästa för ögonen. Det innebär att en tvångsåtgärd aldrig ska kunna motiveras av låg personalbemanning, brister i lokalernas utformning eller av att personalen saknar utbildning säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt demenscentrum i pressmeddelandet.

En ny lag om tvångs- och skyddsåtgärder inom demensvården har redan utretts 2006. Flera remissinstanser var positiva, men det fanns också kritiska röster bland annat från anhörigorganisationer och förslaget hamnade då i byrålådan.