Kommunal har för första gången beslutat sig för att kräva en lagstiftad minimibemanning i demensvården. Bakgrunden är att facket tycker att kommunerna har skurit ner bemanningen till sin smärtgräns samtidigt som man dragit ner på anpassade boendeformer för personer med demens.
– Jag är lite besviken att man ingenstans i rapporten lyfter det här med bemanningen, säger Annelie Nordström.
Hon pekar också på att de riktlinjer som Socialstyrelsen har tagit fram om hur vården kan arbeta för att slippa använda lås och larm, används i för liten utsträckning.
– Utredningen säger att tvång ska användas i sista hand, men varför lyfter man då inte fram vad det är personalen ska göra istället?

Rapportens huvudutredare, forskaren och sjukgymnasten Lars Sonde, slår ifrån sig kritiken. Han pekar på att utredningen slår fast att en lagstiftning aldrig får ersätta resurser. Den föreslår också att Socialstyrelsen ska ha tillsyn över att så inte sker. En spärr finns också genom förslaget på en checklista som ska användas för att bocka av att ett beslut om exempelvis inlåsning inte fattas av fel skäl.
– För att få ta till en sådan här åtgärd måsta man med vårt förslag noggrant gå igenom checklistan och där ingår det här med bemanningen. Tvång får inte ersätta personal, säger Lars Sonde.
Han anser också att utredningen visst resonerar kring vad personalen kan ta till för andra åtgärder.
– Sedan finns ju Socialstyrelsens riktlinjer från i våras om hur man arbetar med demens och jag ser vår rapport som en fortsättning på dom.

Demenscentrums rapport baseras bland annat på en enkät gjord med medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) ute i landet. De har bland annat svarat på hur vanligt det är med tvångs- eller skyddsåtgärder och vem som har fatta beslutet. I utredningen diskuteras också läkarnas och sjukgymnasternas roll. Ingenstans kommer undersköterskor till tals, vilket irriterar Annelie Nordström.
– De har inte heller tagit in oss från Kommunal över huvud taget.
Lars Sonde säger att utredarna bedömde att MAS-arna kunde vara den grupp som hade en bra överblick.
Så var det ju inte i Piteå-fallet, där undersköterskorna larmade för döva öron?
– Nej det är sant. Jag har inget bra svar på varför vi inte har med undersköterskorna, det är klart att vi hade kunnat göra en bredare undersökning.

/* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}

Så vanligt är det med tvång

Utredningen innehåller en enkät med medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) ute i landet.
En fjärdedel av sjuksköterskorna svarade att ungefär hälften av de boende på demensenheterna i deras kommun har ordinerade tvångs- eller skyddsåtgärder. 18 procent av sjuksköterskorna uppskattade att det var färre än 10 procent som omfattades.
Men det fanns även några kommuner som utrustat så många som 90 procent av alla lägenhetsdörrar i sina särskilda boenden med dörrlarm.
Den vanligaste tvångsåtgärden var enligt MAS-arna sänggrind eller larm-matta.
Enligt enkäten är det enbart legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast som fattar beslut om sådana åtgärder.
160 MAS-ar besvarade enkäten.