/* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:”Normal tabell”; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:””; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:”Cambria”,”serif”; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:”Times New Roman”; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

I nr 6/2009 av KA berättade vi om forskningsprojektet på förskolor i Umeå. Man mäter inte bara buller, stress och ohälsa. Forskarna försöker också utreda sambanden och vad som kan göras för att öka välbefinnandet.
Olika åtgärder testades på olika förskolor. Vad biter bäst mot buller och stress. Nu har försöken genomförts och resultat analyseras. Först nästa år kan forskarna berätta om slutresultatet. Men redan nu kan forskaren Fredrik Sjödin avslöja en del.
– Personalen på förskolorna upplever att ljudnivån är hög, väldigt föränderlig med mycket skarpa toppar. Och våra mätningar bekräftar att så är det, och att det är väldigt besvärande, berättar han.

Inom industrin kan ljudnivån vara väldigt hög, men mer monotont. På förskolorna ”smäller det till”. De fungerar som larm för personalen: nu händer något som jag måste kolla vad det är. Ljudet blir en stor stressfaktor och mental belastning.
– Det här ska vi nu titta närmare på. Speciellt hur ljudtopparna påverkar besvärsgraden.

Forskarna mätte både före och efter förändringarna. De har nu fakta om hur ljudbilderna förändras. Likaså utsöndring av stresshormoner. Och frågeformulären och sömndagböckerna som barnskötare och förskollärare fyllt i.
– Man kan inte bara under några timmar mätta decibelnivån på en förskola. Man måste närmare studera ljudkvalitén. Är det många toppar, dålig akustik så att ljudet studsar runt, och så vidare.

Försöken med olika åtgärder på 17 förskolor pågick under cirka ett halvt år. Personalens betyg på om åtgärderna gav förbättringar varierar från ”i mycket hög grad” till ”inte alls”.
Minskningen av barngrupper från 17 till 15 barn har ”i mycket hög grad” varit en metod för att förbättra personalens välbefinnande.
Introduktion av ljuddämpade bord, ljudabsorbenter på väggar och anpassning av belysningen har enligt personalen ”i hög grad” förbättrat ljudmiljön.

Bottenbetyg ”inte alls” blir omdömet över så kallade ”ljudöron” som sitter på väggen och larmar när ljudnivån blivit hög. Utbildning om buller och risker verkar inte heller i sig ge något resultat.