Utvärderingen baseras på information från 55 av totalt 83 kommuner som haft vårdnadsbidrag under hela 2009.

Därmed har farhågorna om att vårdnadsbidraget skulle cementera könsrollerna besannats, konstaterade Claes Borgström.  
I de undersökta kommunerna gäller vårdnadsbidraget totalt 6306 barn, vilket motsvarar knappt 8 procent av barnen i de berörda åldrarna.
Individuella inkomstuppgifter har studerats liksom hur reformen påverkar familjernas inkomster och hur de väljer att arbeta.
– Det är framför allt kvinnor som går ner i inkomst i och med att familjen börjar utnyttja vårdnadsbidraget, säger Dany Kessel, en av författarna bakom rapporten i en kommentar. I genomsnitt blev inkomstbortfallet 10 procent.

Rapporten visar också att de negativa effekterna –  sänkt inkomst och mindre jobb – främst gäller kvinnor som redan förut har låga inkomster och svag ställning på arbetsmarknaden. I nästan hälften av de familjer som får vårdnadsbidrag är kvinnan mer eller mindre beroende av sin partner för försörjning.
– I förlängningen riskerar de att behöva försörjas av samhället, säger medförfattaren Simon Vinge.

I rapporten diskuteras också effekterna för jämställdheten av skatteförändringar, jämställdhetsbonus, nedskärningar i socialförsäkringarna med mera.

Bakgrund

Vårdnadsbidraget infördes 2008. Reformens skulle ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn. Lagen innebar att kommunerna fick rätt att ge föräldrar ett bidrag på 3 000 kronor för att vårda barn mellan ett och tre år, utanför den offentligt finansierade barnomsorgen.
Det är Arbetarrörelsens ekonomiska råd som låtit genomföra undersökningen som heter ”Vad hände med hela lönen och halva makten?”. Författare till rapporten är Dany Kessel och Simon Vinge.
Regeringen har också beställt en SCB-utvärdering av vårdnadsbidraget, men den kommer inte att bli klar före valet.