Jag har under fyra år i riksdagen stått maktlös inför de beslut den moderatledda majoriteten röstat igenom.
Vi tar alltför ofta vår svenska välfärdsmodell för given och glömmer den fackliga och politiska kamp som ligger bakom vår modell. Det har vi gjort utifrån de grundvärderingar vi står för, jämlikhet, frihet och solidaritet.

Det gör mig så ont att se hur den moderatledda alliansen nu gör allt i sin makt för att slå sönder allt jag tror på, med en politik som vidgar klyftorna i vårt land. Det finns de som hävdar att det inte spelar någon roll vem som styr. Inget kan vara mer fel. Politik gör skillnad och politiska beslut tas utifrån en ideologisk övertygelse.
Den borgerliga majoriteten i Riksdagen har tagit beslut som minskar löntagarnas och de fackliga organisationernas inflytande och styrka. Alliansens politiker vet att fackföreningarna försvarar den modell vi har idag.
De har genomfört stora försämringar i socialförsäkringarna så att stora grupper inte längre vågar lita på att de ska kunna få ut ersättningar. De som har råd skaffar sig då privata försäkringar, vilket innebär att våra gemensamma försäkringar på sikt försvinner.
De försämrar kvalitén i de offentliga välfärdstjänsterna genom stora skattesänkningar. Detta öppnar för människor som har råd att skaffa sig privata tillägsstjänster och vi får ytterligare uppdelningar i samhället mellan dem som har och dem som inte har.
De vill att marknaden ska styra vilket leder till att villkoren för löntagarna försämras och lönerna pressas nedåt.

I och med att en låglönemarknad skapas så växer en typ av tjänstemarknad fram med dåliga arbetsvillkor, som erbjuds den arbetskraftsreserv som uppstått efter nedmonteringen av sjukförsäkringen, a-kassan, arbetsmarknadspolitiken och utbildningen, och som står längst ner på samhällstrappan.
Tjänsterna erbjuds dem som har det bättre ställt.
Vi kan alla råka ut för sjukdom och då ska vi ha rätt till likvärdig sjukvård och rehabilitering. Det ska finnas en gemensam sjukförsäkring som täcker 80 procent av vårt lönebortfall till den dag vi är friska. Om vi blir arbetslösa ska vi få hjälp till nytt jobb genom en aktiv arbetsmarknadspolitik och ha en arbetslöshetsförsäkring som kostar lika mycket för alla löntagare och som täcker 80 procent av vår lön.

Det ska finnas starka fackföreningar och kollektivavtal som garanterar bra villkor på arbetsmarknaden och som förhindrar lönedumpning.
Välfärden ska gälla alla, oavsett bakgrund.
Jämlikhet leder till ökad trygghet som i sin tur ger frihet åt individen.
Årets val är i högsta grad ett ödesval. Antingen väljer vi en politik för ett fortsatt välfärdssamhälle där vi tillsammans bidrar till välfärdens alla delar och fördelar resurserna efter behov. Eller så väljer vi ett samhälle där marknaden styr, där demokratin urholkas och allt mer av välfärdstjänsterna läggs ut till privata vinstintressen.

Vi sätter alltid välfärden före skattesänkningar. På de här fyra åren har skatterna sänkts med 100 miljarder kronor. Pengar som så väl behövs i samhället. Ytterligare stora skattesänkningar planeras av borgerligheten under kommande mandatperiod. Dessa skattesänkningar slår hårt mot välfärden och kommunalarnas yrkesområden som är direkt beroende av skatter.
Jobb och nya möjligheter med en S-styrd röd grön regering eller fyra år till med växande klyftor – så ser alternativen ut på valdagen.

Christina Zedell
Riksdagsledamot (S) och kommunalare.