Av de borgerliga partierna förespråkar endast Centern tydligt en takhöjning. Men arbetsmarknadsministern säger att det kan komma ett sådant förslag även från borgerligt håll före valet.
– Det är inte omöjligt, säger Sven-Otto Littorin (M).
Socialdemokraterna, Vänster­partiet och Miljöpartiet har kritiserat regeringens alla förändringar av a-kassan under mandatperioden hårt. Men i sin budgetmotion i våras är det ett par punkter där de skiljer sig i sak rejält från regeringens politik. Och det är i frågan om hur högt det så kallade taket i a-kassan ska vara. Och om hur avgiftssystemet ska se ut.
De rödgröna föreslår en rejäl höjning av taket med 250 kronor per dag nästa år, och vill plussa på med ytterligare en tjugolapp året efter. Det skulle innebära, om de rödgröna vinner valet, att väldigt många fler än i dag skulle få ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet eftersom högsta ersättningsgrundande inkomst då blir 25 575 kronor i stället för 18 700 som i dag. Och 2012 skulle inkomster upp till 26 125 kronor/månad ersättas med 80 procent.

Med dagens regler kan man som mest få strax under 15 000 kronor per månad i a-kasseersättning, före skatt. Med rödgröna regler 2012 blir motsvarande summa 20 900 kronor, före skatt.
Alliansen har än så länge inte sagt något entydigt om taket i
a-kassan. Arbetsmarknads­min­ister Sven Otto Littorin kan
idag inte säga något mer än att det kan komma förslag.
Så om man vill ha en höjning av taket i a-kassan så ska man rösta på de rödgröna?
– Ja, men om man vill ha ett jobb ska man rösta på oss, säger han.
Systemet med olika avgifter beroende på hur hög arbetslösheten är vill de borgerliga behålla.

De rödgröna partierna
talar, i sin budgetmotion, också om sänkta avgifter till a-kassan. Det ska kosta cirka 80 kronor för alla att vara med i en a-kassa, säger de. Men för den enskilde kan det bli ett nollsummespel eftersom det ska finansieras med höjd skatt. Och för många, till exempel Kommunals medlemmar, blir det rent av en förlustaffär. Alla som har en a-kasseavgift som ligger under 182 kronor/månad går back på förslaget. Avgiften till Kommunals a-kassa är i dag 144 kronor för de som är medlemmar i facket.
–  Å andra sidan får Kom­munals medlemmar också en mycket bättre försäkring än i dag, säger Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesman
Men om man idag har låg
a-kasseavgift och inte vill gå back så ska man alltså rösta på den borgerliga alliansen?
– Gör man ett så enkelt val, då får man också fortsatta skillnader i avgifterna. Och man får en försäkring där man måste ta en privat försäkring vid sidan av för att kunna inkomstförsäkra sig vid arbetslöshet.

Allt annat i försäkringen, studerandevillkor, deltidsbegränsning med mera, vill de rödgröna partierna placera i en utredning.
Alliansen vill också åter lyfta frågan om a-kassan ska vara obligatorisk och har på nytt tillsatt en utredning som ska se över bland annat detta.
Det utmålas som en stridsfråga mellan blocken. Men frågan är vad de borgerliga partierna egentligen menar med obligatorisk a-kassa. På a-kassornas ­sam­organisation, SO, ifrågasätter man hela begreppet. På ett sätt är försäkringen obligatorisk redan idag eftersom alla, även de som inte är medlemmar i en
a-kassa, har rätt till grundersättning i arbetslöshetsförsäkringen, om de är kvalificerade för detta.
Men efter regeringens ingrepp i regelverken kring a-kassan är allt färre av de arbetslösa kvalificerade för ersättning vid arbetslöshet. Och det problemet löser man inte genom att kalla a-kassan obligatorisk, menar SO.
– Det är en missuppfattning, man blandar ihop äpplen och päron. Vill man att fler ska få ersättning än i dag så måste man in och skruva i själva regelverket. Skulle man göra a-kassan obligatorisk skulle det inte påverka antalet som får ersättning ett jota, säger Anders Wickander, utredare på SO.
Enligt Arbetsförmedlingens senaste arbetsmarknadsrapport får idag cirka 50 procent av de arbetslösa arbetslöshetsersättning (se diagram på föregående sida). Innan regeringen gjorde de stora ingreppen i a-kassans regelverk var det 70 procent av de arbetslösa som fick någon form av arbetslöshetsersättning.

Detta har hänt med a-kassan

Här är några av de största förändringarna i a-kassan:

• Den högsta dagpenningen har sänkts till 680 kronor.

• Det så kallade arbetsvillkoret skärptes i januari -07.

• Studerandevillkoret togs bort januari-07.

• Nytt avgiftssystem i januari-07. Arbetslösheten i olika branscher ska avspegla a-kasseavgiften För Kommunals medlemmar innebar avgiftsförändringen en höjning av a-kasseavgiften med 240 kronor i månaden. I dag ligger Kommunals a-kasseavgift på 144 kronor om man är medlem i facket.

• Ersättningsnivåerna ändras i mars 2007 och en avtrappningsmodell införs. Från och med dag 201 sänks nivån från 80 till 70 procent. Från och med dag 301 tar försäkringen slut och man överförs till jobb- och utvecklingsgarantin och ersättningen där är 65 procent.

• I april 2008 införs den så kallade deltidsbegränsningsregeln som innebär att den som jobbar deltid och stämplar upp till heltid kan göra det i maximalt 75 dagar mot tidigare 300 dagar.

Några konsekvenser

• Stora skillnader i avgifter mellan a-kassorna. Den dyraste a-kassan i dag kostar drygt 430 kronor medan de billigaste kostar cirka 90 kronor.

• En halv miljon personer har gått ur a-kassan under mandatperioden.

• Färre och färre får ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Idag får cirka 12-13 procent av de som jobbar heltid ut 80 procent.

• Deltidsarbetslösa tjänar på att säga upp sig från deltidsjobbet och i stället stämpla på heltid.

• Ett allt krångligare regelverk.

• En allt mindre andel av de arbetslösa får arbetslöshetsersättning (se diagrammet).

Grafik arbetslösa med a-kassa