Tak och avgifter blir valfråga

Av de borgerliga partierna förespråkar endast Centern tydligt en takhöjning. Men arbetsmarknadsministern säger att det kan komma ett sådant förslag även från borgerligt håll före valet.
– Det är inte omöjligt, säger Sven-Otto Littorin (M).
Socialdemokraterna, Vänster­partiet och Miljöpartiet har kritiserat regeringens alla förändringar av a-kassan under mandatperioden hårt. Men i sin budgetmotion i våras är det ett par punkter där de skiljer sig i sak rejält från regeringens politik. Och det är i frågan om hur högt det så kallade taket i a-kassan ska vara. Och om hur avgiftssystemet ska se ut.
De rödgröna föreslår en rejäl höjning av taket med 250 kronor per dag nästa år, och vill plussa på med ytterligare en tjugolapp året efter. Det skulle innebära, om de rödgröna vinner valet, att väldigt många fler än i dag skulle få ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet eftersom högsta ersättningsgrundande inkomst då blir 25 575 kronor i stället för 18 700 som i dag. Och 2012 skulle inkomster upp till 26 125 kronor/månad ersättas med 80 procent.

Med dagens regler kan man som mest få strax under 15 000 kronor per månad i a-kasseersättning, före skatt. Med rödgröna regler 2012 blir motsvarande summa 20 900 kronor, före skatt.
Alliansen har än så länge inte sagt något entydigt om taket i
a-kassan. Arbetsmarknads­min­ister Sven Otto Littorin kan
idag inte säga något mer än att det kan komma förslag.
Så om man vill ha en höjning av taket i a-kassan så ska man rösta på de rödgröna?
– Ja, men om man vill ha ett jobb ska man rösta på oss, säger han.
Systemet med olika avgifter beroende på hur hög arbetslösheten är vill de borgerliga behålla.

De rödgröna partierna talar, i sin budgetmotion, också om sänkta avgifter till a-kassan. Det ska kosta cirka 80 kronor för alla att vara med i en a-kassa, säger de. Men för den enskilde kan det bli ett nollsummespel eftersom det ska finansieras med höjd skatt. Och för många, till exempel Kommunals medlemmar, blir det rent av en förlustaffär. Alla som har en a-kasseavgift som ligger under 182 kronor/månad går back på förslaget. Avgiften till Kommunals a-kassa är i dag 144 kronor för de som är medlemmar i facket.
–  Å andra sidan får Kom­munals medlemmar också en mycket bättre försäkring än i dag, säger Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesman
Men om man idag har låg
a-kasseavgift och inte vill gå back så ska man alltså rösta på den borgerliga alliansen?
– Gör man ett så enkelt val, då får man också fortsatta skillnader i avgifterna. Och man får en försäkring där man måste ta en privat försäkring vid sidan av för att kunna inkomstförsäkra sig vid arbetslöshet.

Allt annat i försäkringen, studerandevillkor, deltidsbegränsning med mera, vill de rödgröna partierna placera i en utredning.
Alliansen vill också åter lyfta frågan om a-kassan ska vara obligatorisk och har på nytt tillsatt en utredning som ska se över bland annat detta.
Det utmålas som en stridsfråga mellan blocken. Men frågan är vad de borgerliga partierna egentligen menar med obligatorisk a-kassa. På a-kassornas ­sam­organisation, SO, ifrågasätter man hela begreppet. På ett sätt är försäkringen obligatorisk redan idag eftersom alla, även de som inte är medlemmar i en
a-kassa, har rätt till grundersättning i arbetslöshetsförsäkringen, om de är kvalificerade för detta.
Men efter regeringens ingrepp i regelverken kring a-kassan är allt färre av de arbetslösa kvalificerade för ersättning vid arbetslöshet. Och det problemet löser man inte genom att kalla a-kassan obligatorisk, menar SO.
– Det är en missuppfattning, man blandar ihop äpplen och päron. Vill man att fler ska få ersättning än i dag så måste man in och skruva i själva regelverket. Skulle man göra a-kassan obligatorisk skulle det inte påverka antalet som får ersättning ett jota, säger Anders Wickander, utredare på SO.
Enligt Arbetsförmedlingens senaste arbetsmarknadsrapport får idag cirka 50 procent av de arbetslösa arbetslöshetsersättning (se diagram på föregående sida). Innan regeringen gjorde de stora ingreppen i a-kassans regelverk var det 70 procent av de arbetslösa som fick någon form av arbetslöshetsersättning.