John är militär och blir på en hempermission kär i Savannah. Men sakernas tillstånd kompliceras, inte minst av att flygplan kör in World Trade Center och John känner sig manad att fortsätta sin militärbana. Relationen skaka i sina grundvalar.

Klassiskt romantiskt drama som inte på något sätt sticker ut någonstans. Tvärtom känns stora delar av filmen som eviga transportsträckor mellan berättelsens få konflikter. Det är solnedgångar, månsken och kärleksbrev som färdas över jordklotet. På det hela taget trist filmat om trista människor.

Enda behållningen är Richard Jenkins i minnesvärd biroll som Johns buttre pappa. I scenerna med honom lever filmen upp och man bryr sig plötsligt. De älskande tu är så oerhört platta som karaktärer så att man undrar om de fått någon regi över huvud taget.