Från 1 218 medlemmar 1910 till dagens dryga halvmiljon. Från röst för några till en maktfaktor i samhällsdebatten; Kommunals vägval och utveckling under 100 år är en del av den svenska välfärdsberättelsen, här analyserad utifrån förbundets särskilda samspel med sina politiska arbetsgivare.
För den historiskt och fackligt intresserade är detta en riktig fyndbod, där, rapporter, motioner och kongressprotokoll om lönepolitik, intern demokrati, facklig-politisk samverkan och kvinnokamp utgör en bärande balk.

Kommunal med sina hundratals yrken och 35 000 förtroendevalda är Sveriges största fack och ett LO i miniatyr. Som det är sammansatt borde det inte fungera, men humlan kan som bekant flyga, och Kommunal har hållit ihop. Och Ylva Waldemarson konstaterar: Redan 1917, i en propå från Kommunals avdelning 73 till arbetsgivaren i Västerås finns alla de ingredienser som kom att forma förbundets historia: ”Det svaga löneläget, dilemmat att verka i en skattebaserad sektor samt de ofta grusade förhoppningarna om att städernas, kommunernas och landstingens politiker skulle agera mönsterarbetsgivare.”

Utvecklingen till ett kvinnodominerat förbund har präglat en stor del av vägvalen och diskussionerna. Kvinnopotter och kvinnolöner har varit heta teman under många år, liksom rätten till heltidsarbete och kvinnlig representation på maktpositionerna. Där gick det trögt i decennier, men nu har kvinnorna makten i hela Kommunal.
Riktigt spännande är de delar som avhandlar den ofta krisartade relationen med Socialdemokraterna, ett kärleksförhållande med fler dalar än toppar, som det berättas här. Motsättningarna har stundtals varit hårda, inte minst under det beramade förslaget om strejkförbud 1989, som Lillemor Arvidsson sa nej till. Statsministrarna må heta Ingvar Carlsson eller Göran Persson, några varma relationer har de inte odlat med Kommunals ledning.

Det är först med Mona Sahlin som partiledare som frosten verkar ha tinat. Kommunal har också haft hårda strider med andra LO-förbund, inte minst med industribröderna i Metall.
Spänningen mellan individuella och kollektiva principer präglar diskussionerna i Kommunal. Det handlar om att hitta balans mellan central makt och lokalt inflytande. Och trots en allt större andel medlemmar som jobbar hos privata företag så kommer Kommunal kommer alltid vara välfärdsberoende och därmed intresserat av att påverka de beslut som fattas av de folkvalda om offentliga sektorns framtid.