Många röster hörs om individuella löner. Var står du?
– Individuella löner förutsätter flera saker för att fungera bra: En chef som ser den enskilde medarbetaren, uppgjorda tydliga kriterier och att medarbetaren kan tala för sig. Tyvärr saknas ofta de förutsättningarna, då blir det inte så bra. Ibland får det som är lätt att mäta, kringuppgifter, större betydelse än det som är centralt i arbetet, det som är viktigt för brukaren. Det finns anledning att fundera över systemet och hur man kan utveckla det. Vi ska ha ett system som ger löneutveckling, som sätter ett rättmätigt värde på medlemmarnas arbete, idag är det för billigt.

Ska det vara små eller stora löneskillnader i Kommunal?
– Det ska vara små löneskillnader i samhället överhuvudtaget. Men rätt saker ska värderas, t ex yrkesutbildning. Jag vill inte ha jättestora löneskillnader, men viss lönespridning behövs för dynamiken. Ändå tror jag inte lönen är den primära drivkraften i arbetet för de flesta.

Flera kommunalare hoppas på 6-timmarsdagen. Vad tycker du? När blir den verklighet?
– Den skulle innebära en gigantisk utgift för samhället, och det dröjer nog innan vi är där. Både 6-timmarsdagen och hushållsnära tjänster är uttryck för att många kvinnor känner att de har en omöjlig situation. Kommunals kvinnor blir sjuka eller betalar själva med deltidsarbete. Grundproblemet är ojämställdheten. Hur ska den moderna mannens roll se ut? Vi söker efter annat för att slippa tampas med jämställdheten. Men reformer kan bli ett sätt att befästa ojämlikheten.
 
Är det OK med vinster i offentligt finansierad verksamhet?
– Ja, det är viktigt att man skapar ett överskott som man kan investera tillbaka i verksamheten, för att Utveckla kompetensen, utrustning och för att skapa ett utrymme för löneökningar.

Är det OK att riskkapitalbolag tar över skola, vård och omsorg?
– Nej, i princip inte. Så länge de finns i liten skala är det inget hot. Men om man passerar en gräns där det offentliga inte kan återta verksamheten är det illa. Man kan se det i Japan, där har man nu håller man på att konstruera en ny lagstiftning för att reglera utvecklingen.
– Samtidigt vill jag säga att våra medlemmar i dessa företag ska ha samma uppbackning och stöd från Kommunal som de offentligt anställda. Kommunal behöver en modern strategi för hur vi ska hantera privat-offentligt. Det finns också andra former, som kooperativ och stiftelser. Det är en komplex fråga som vi behöver arbeta igenom. Och vi måste ha konkurrensneutrala avtal!

Kan privata arbetsgivare sköta det mesta av vård, skola och omsorg? Kan allt säljas ut?
– Nej. Det är viktigt att huvuddelen av dessa tjänster sker i offentlig regi. Det handlar om insyn och demokrati. Vissa verksamheter ska absolut inte läggas ut, till exempel sådant som rör människor som inte kan föra sin egen talan, och där omvårdnadsbehovet är mycket individuellt. Annat som är mer ”reparerande” som att operera ett knä eller en utsliten höft är mer entydigt, självklart vad man ska göra, där kan det vara kostnadseffektivt att lägga ut verksamhet.

I Rinkeby i Stockholm finns ingen kommunal hemtjänst och i Täby inga kommunala förskolor. Ska det vara så?
– Nej, det är inte OK. Där har det skett av ideologiska skäl. Vitsen med att ha ett privat inslag är dynamiken, att se om något kan göras på ett annat sätt. Men det förlorar man om allt läggs ut. Då förlorar också kommunen den egna kompetensen, förmågan att ta tillbaka verksamheten, och det inser entreprenörerna. Då är vi illa ute. Och kommuner och landsting måste satsa mycket på att utveckla den egna verksamheten, det har man försummat de senaste åren.

Hur ser du på facklig-politisk samverkan? Ska Kommunal samarbeta med V och Mp också?
– Kommunal är i första hand Kommunal – vi ska värna våra medlemmars intressen i arbetslivet och samhället i övrigt. Det är resultatet för medlemmarna som räknas. Vi behöver hela tiden utveckla nya verktyg: förhandlingar, Mönsterarbetsplatser, lobbying och facklig-politisk samverkan. Vi har en historisk samhörighet med S, och den förankringen har jag också. Det är med S är vi ska vara samarbetspartner, men vi måste vara aktiva mot alla. Oavsett vem som styr i kommunen eller i landet så måste vi gå på dem, påverka. Bjuder de in oss till samtal så ställer vi upp. Hur vi ska agera, ja här behöver man ha fingertoppskänsla.

Kommer du att kritisera en rödgrön regering om det behövs?
– Självklart.

Skulle du som ordförande tacka ja till en plats i S ledning?
– Nej, det vore olämpligt. Vi ska tänka oss för innan vi sätter oss på olika stolar. Det gäller också lokalt. Vi ska arbeta för att många medlemmar ska engagera sig politiskt, och medlemmar utan fackliga uppdrag kan ta på sig politiska uppdrag. Men den som är ledande i sektionen ska inte sitta i kommunstyrelsen.
Det är märkligt att man ofta betraktar våra medlemmar som ”särintressen” när de engagerar sig politiskt, medan läkare och lärare inte misstänks ha några särintressen. 
 
Är det något i Kommunal som du vill ändra? Nämn tre saker du vill förändra!
1.
– Vi ska ta mer plats – i media, vid styrelseborden. Vi ska märkas och synas mer, bli stora och starka.
2. – Kommunals medlemmars arbete ska synliggöras och uppvärderas. Vi behöver en ny strategi för hur vi ser på privata och offentliga tjänster.
3. – Vi ska vårda ”föreningen” Kommunal, ta vara på och utveckla glädjen, lusten, gemenskapen och solidariteten i det fackliga arbetet, skaparlusten. Det är så ingången till ett livslångt fackligt engagemang kan se ut.
 
Hur ser du på omorganisationen av Kommunal, där bland annat avdelningar läggs ihop för att bli färre?
– Den ska hjälpa oss att utveckla våra fackliga arbetsmetoder, bli bättre på att analysera vårt arbete, göra rätt saker. Medlemmarnas situation ska påverka vårt arbete. Om vi ska kunna företräda våra medlemmar måste vi ha järnkoll på hur de har det – som hur städar städaren, hur ser hennes arbetsdag ut, hennes utrustning, kan hon ta rast..
Medlemmarna ska känna att de är med i en fackförening som fattar hur de har det.

Hur många uppdrag kan/ska man ha som ordförande? Hur gör du med dina nuvarande uppdrag?
– Det finns inget bestämt antal. Det beror på vilken erfarenhet man har och hur mycket tid och kraft de tar. Jag är inte intresserad av att ha en massa uppdrag. Vissa ställen bör Kommunal vara med i, t ex där medlemmarnas pensioner förvaltas. En del åtaganden följer med det uppdrag man har, jag har en del sådana som hänger ihop med förste vice ordförandeskapet. Jag är också med i en tankesmedja, det ger mig energi och inspiration.

ID: Annelie Hellander

Ålder: 53.
Familj: I ett förhållande. Son Jens-Olle 18 år.
Bor: Stockholm. Bostad: Hyrestrea i innerstaden.
Utbildning: Gym­nasieskola, vårdlinje, gren barn och ungdom.
Yrkes­verk­sam som: Barnsköt­are i sex år.
Aktiv inom Kom­munal sedan: 1974.
Andra yrken och fackliga uppdrag: Lokalom­buds­man, personalchef, heltids­arvoderad landstingspolitiker, kommunalråd (S), ombudsman på förbundskontoret, politiskt sakkunnig på Utbildnings­departementet, enhets­chef på Kommunals förbunds­kontor, förste vice ordförande i Kommunal sedan 2009.
Andra uppdrag: Bland annat ledamot i Arbetar­rörelsens Tankesmedja, Trygg­hetsfonden, Arena Idés fackliga råd, Folksam saks Bolags­styrelse.

Tre styrkor och tre svagheter:
+ Jag är utåtriktad.
+ Orädd, är en bra teamledare.
+ Jag har en bred erfarenhet.
- Lite otålig.
- Inte noggrann i detaljer.
- Känslosam, tunnhudad.