Vad är det som rör sig i huvudet på hyresgästerna i Dublinhuset på Star Street 66? Och vem är egentligen berättaren? I denna tolfte roman möter vi det unga, globala, uppkopplade Dublin, vars främsta drömmar i klartext stavas Kärlek.

Det är den argsinta taxichauffören Lydia och hennes två bekymrade polska hyresvärdar Jan och Andrei. (Lydia vägrar göra sin del av städningen.) Det är exempelvis Katie, PR-chef med 40-årskris, den  88-åriga Jemina, som knäcker extra som spådam i telefon, hennes argsinta hund Gramse, och så de båda turturduvorna Maeve och Mark, som älskar varann innerligt och är gränslöst olyckliga.

Den som gillar Marian Keyes vet att de 600 sidorna kommer att vara roliga att läsa, ha bra karaktärer, ett synnerligen humoristiskt språk och en nödvändig svärta som balanserar feelgoodstoryn. Keyes gör mig inte besviken den här gången heller.