Läkarna i Nederländerna, eller Holland som man oftast säger, erbjuder mer och enklare vård för att tjäna mer pengar. Ungefär som i det kritiserade Vårdval Stockholm.
KA åkte till Heerenveen, en liten ort i norra Holland med knappt 30 000 invånare. I Sverige är den nog mest känd för sitt fotbollslag där många svenskar spelat och spelar.
Vi hälsar på hemma hos Karien Dijk och Mathijs Rutten. De träffades och blev kära för ett antal år sedan genom sitt fackliga arbete i Abvakabos ungdomsavdelning (systerorganisation till Kommunal). I dag bor de i ett gammalt kedjehus i Heerenveen tillsammans med sonen Justin, som försöker se Byggare Bob på tv samtidigt som mamma och pappa pratar sjukförsäkringar.

Holland och deras modell
med privata sjukförsäkringar som omfattar alla, förvaltas av privata bolag, men bekostas via offentliga medel lyfts ofta fram som ett intressant exempel för Sverige att titta på.
– Det som är bra är att alla får basvården, det görs ingen skillnad mellan människor. Men att vi skulle ha fler val nu med det här systemet stämmer inte. Det är svårt att välja mellan olika försäkringsbolag eftersom det är omöjligt att jämföra villkor och priser då de inte presenteras på ett jämförbart sätt, säger Karien Dijk, som jobbar med att informera i skolor om hälsofrågor.

I Holland har alla invånare rätt till basförsäkring och inget försäkringsbolag har rätt att neka någon att teckna basen, oavsett sjukdom eller handikapp. Därtill kan man teckna tilläggsförsäkringar. Både Karien och Mathijs har tilläggsförsäkringar, liksom deras vänner Wilbert Dijk och Evelien Dood som är på besök.
– Det dras nästan 120 euro (ca 1 200 kronor) från min lön varje månad, och den summan är efter grupprabatten jag har via jobbet. Sedan har det nyligen tillkommit en självrisk på 165 euro (cirka 1 650 kronor) så det känns som vi själva betalar mer av vården nu än tidigare, säger Karien Dijk.
– De flesta betalar som vi för ett extra tillägg, basen i försäkringen är verkligen en bas, kommenterar Evelien Dood.
Hon är vårdare inom psykiatrin och ska precis börja arbeta igen efter tre års sjukskrivning. Evelien har haft problem med ryggen och har opererats fyra gånger de senaste åren.
– När jag var sjuk fick jag betala högre premie. I dag har jag ett mindre vårdbehov så nästa år kan jag välja ett mindre försäkringspaket och få lägre kostnader.
Då Evelien inte haft så stora inkomster medan hon varit sjukskriven har hon fått en skatterabatt på sin försäkringspremie.
När debattörer i Sverige pekar mot Holland verkar det främst vara blandningen av privat och offentligt som lockar. En mix som gjorde reformen möjlig att genomföra i Holland.
– Vänstern gillade att det ingick en basförsäkring för alla och högern gillade att modellen administrerades av privata aktörer, säger Margo Trappenburg, professor i statsvetenskap vid Amsterdams universitet.

Modellen har funnits
i drygt fyra år. Redan nu kan man skönja några av dess konsekvenser.
Den viktigaste Margo Trappenburg vill peka på liknar det som enligt kritikerna skett efter att Vårdval Stockholm infördes.
– Vi ser mer av överbehandling, att läkarna skriver ut extra antibiotika eller kallar patienterna till ytterligare besök. Tidigare fick de en fast summa per patient oavsett hur ofta patienten kom, nu får de pengar när de vårdar ”mer”.

Husläkarna blir entreprenörer medan patienterna förvandlas till konsumenter som vill ha och kräver mer vård, menar hon.
– Det har skett ett skifte i vårdens prioriteringar. Mycket ägnas åt småsaker som att åtgärda åderbråck till exempel. Sjukhusen vill ha de här enklare ingreppen eftersom de tjänar pengar på dem. Antagligen kommer vi att se större skillnader i vård mellan olika patienter och patientgrupper, och så har vi inte haft det tidigare.

Vissa stora och starka
patientgrupper får bättre vård i dag än vad de fick förut.
Det gäller till exempel diabetiker, som har en stor och rik intresseorganisation i ryggen. Problemet är att alla patientorganisationer inte är lika starka, berättar Margo Trappenburg.
Det kan handla om utbildningsgrad eller att en grupp har hög dödlighet, som lungcancerpatienter, vilket gör det svårt för dem att organisera sig.
Sjukförsäkringen i Holland administreras via privata bolag, men det är landets regering som beslutar vad försäkringen ska omfatta. Delar som ursprungligen täcktes av basförsäkringen har flyttats över till tilläggsförsäkringarna i takt med att ekonomin gått sämre.
Man har också infört en självrisk i försäkringen och diskuterar om rökning och annat leverne som anses osunt ska ge högre premier.

Vad i det holländska systemet skulle vara intressant för Sverige?

Johnny Munkhammar, (M) kandiderar i höstens val till riksdagen.
– Det smarta i Holland är att man kombinerat marknadens drivkrafter, som valfrihet och konkurrens, med rättvisa, som att den täcker hela befolkningen och att avgifterna utjämnas för dem som inte kan betala. Idag har de en centralisering av prissättningen, men för att få en bättre prispress och effektivitet skulle det krävas en fri prissättning. Modellen är mycket intressant för Sverige.
– Det finns en insikt i Sverige om att vi behöver förändra finansieringen och strukturen för vården, och att vi lider brist på valfrihet och tillgänglighet. Men när det närmar sig ett val blir viljan att diskutera nytt mycket mindre.

Gunnar Axén, (M) ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott.
– Att du får kvalitetskonkurrens där patienten eller försäkringstagaren väljer var man vill ha sin sjukförsäkring samtidigt som det i grunden är en fortsatt solidarisk finansiering av sjukförsäkringen.
– Våra långa väntetider grundar sig i den finansieringsmodell vi har i dag. Att man inte får vård och behandling i tid är ett tungt skäl för att vilja diskutera andra modeller än den vi har. Med en holländsk modell vänder man sig till den försäkringsgivare som ger rätt vård i rätt tid vilket leder till kortare väntetider.