Så blev färre sjuka på Daniels förskola
Med enkla rutiner halverade personalen sin sjukfrånvaro. På Utskogens förskola i Nacka utanför Stockholm har maten och spriten gjort succé.
När föräldrarna lämnar sina barn på Utskogens förskola får de sprita händerna innan de går in.
– De har ju varit på tunnelbanor eller bussar och hållit i ledstänger och drar med sig baciller, säger barnskötaren Gunnel Fällström.
Här och var hänger pumpflaskor med handsprit på behörigt avstånd från barnens höjd. Det är en del av det projekt som har gjort både personalen och barnen friskare. Projektet har funnits sedan 2007 och Nacka kommun har delat ut certifikatet ”Trygg och säker förskola”. Snart ska Utskogen kontrolleras igen för att få certifieras på nytt.
Gunnel Fällström och hennes kollega Anna-Carin Lingsberg har gått kurs vid Karolinska institutet i Solna och är två av dem som håller projektet levande. De märker stora skillnader sedan starten.
– Vi är piggare och gladare och får ork till att engagera oss, säger Gunnel.
På förskolan fick varken barnen eller de anställda svininfluensan och de har inte haft några epidemier i magsjuka eller halsfluss, vilket var vanligt förr. De nya vanorna gäller framför allt handhygienen. Personalen tvättar och spritar sina händer. Barnen på en avdelning spritar händerna, eftersom där finns ett extra infektionskänsligt barn, på övriga avdelningar gör de det bara vid magsjuka. Annars gäller tvål och vatten.
– Barnen går direkt och tvättar händerna när de kommer in och om någon försöker fuska så kommer de till oss och skvallrar, säger Gunnel.
När barnen kommer på morgonen får de inte gå in med en gång. Förutom hygienen är det också mer aktiviteter utomhus än tidigare.
Klockan är snart halv elva och alla barnen är ute. En barnskötare går runt i ring med några barn och sjunger Björnen sover. Sago- och sångstunder är exempel på aktiviteter som har flyttat ut. Tack vare dem har arbetsmiljön för personalen blivit bättre.
– Ljudnivån är mycket bättre, säger Anna-Carin.
– Barnen får springa av sig och då blir de lugnare när de kommer in, tillägger Gunnel.
Det har blivit dags för lunch. De yngsta barnen trängs inne på toaletten med en barnskötare som hjälper dem med toalettbesök och blöjbyten. Sedan får de turvis tvätta sina händer och torka sig på papper, där det tidigare hängde frottéhanddukar.
Inne på en annan toalett står Eva Fällström Danelius vid skötbordet iförd plasthandskar och byter en blöja. Barnet ligger på ett engångsunderlägg och efteråt spritas skötbordet.
Den tredje komponenten i hälsoprojektet är maten. På Utskogens förskola lagar en kock all mat, som också är kravmärkt.
– Det är dyrare förstås men det lönar sig eftersom vi inte blir sjuka, säger Gunnel.
Nu går allt på rutin och personalen upplever det inte som jobbigt eller tidskrävande längre. Barnen har varit lätta att få med i det nya tänket. Till en början var det mest föräldrarna som var svåra att få med.
– Men de har ställt upp när de har märkt att det ger resultat. De minskar ju sina vabdagar.
Utskogens tio råd för att minska sjukdom:
1) Barnen tvättar händerna - på rätt sätt: före mat, efter utevistelser, toalettbesök och när de nyst eller snutit sig.
2) Personalen spritar händerna före mat och när de snutit barn.
3) Vid utflykter används handsprit och våtservetter.
4) Städa toaletter utöver den vanliga städningen: sprita handtag och spolknapp.
5) Använd bara pappershanddukar
6) Föräldrarna spritar händerna när de kommer in.
7) Använd engångshandskar vid hantering av blod, blöjbyten, rengöring vid magsjuka och toalettstädning.
8) Flytta ut inomhusaktiviteterna.
9) Använd leksaker som är lätta att rengöra.
10) Kosten: Ät gröt och naturell yoghurt till mellis och byt ut kakor mot lekar vid födelsedagar. Låt inte barnen vara i köket.