”Min herre där,
Är det ledigt här vid detta bord?”
var det nån som sa igår.
Men värre är
nu som så, sanna mina ord,
flickan blott var nitton år.

Jag själv förstås
är ju allt en gammal tok,
moralen min är tunn och låg.
Och det förstås,
lättläst är jag nästan som en bok
vilket flickan genast såg.

Som hälsning nu
hon såg på mig med ögon blå,
med leende så himmelskt hett.
Hon sade ”du,
en drink med sött kan jag väl få?”
Så försvann mitt sans och vett.

Jag tog då fram
en slant av stor och dyr valör
lade den i flickans hand.
”Så gå då fram
till disken där med en dusör.
Mycket finns att välja bland.”

Jag tänkte glatt
att livet knappast bättre är
än ungdoms skönhet, fröjd och vin.
Jag stilla satt
vid bordet fint med duk så skär
väntandes på flickan, ack så fin.

Men så i hast,
flickan var ej längre kvar,
sprang med skratt och stulen slant.
Min tillit brast
resten av min framtids dar.
Så fan det ska vara käckt galant.