Den tredje fasen i jobb- och utvecklingsgarantin som kallats samhällsnyttig tjänst handlar nu bara om att erbjuda sysselsättning. Den arbetssökande kan bli hänvisad till praktikplatser långt ifrån sin utbildning och tidigare arbetslivserfarenheter och värdet av en färsk referens och meriter från en så kallad samhällsnyttig tjänst försvinner.

I praktiken kan en person med över 100 högskole- och universitetspoäng bli tvungen att plocka skräp på något lager.
Det uppstår inlåsningseffekter eftersom arbetsförmedlingens handläggare inte sällan slutar hålla kontakt med den arbetssökande när han eller hon väl är utplacerad på en praktikplats. Eftersom den arbetssökande inte har tid att söka arbete och hålla kontakt med tänkbara kommande arbetsgivare förstärks inlåsningseffekten ytterligare.

Arbetslösa är inte en enhetlig grupp där alla individer har samma egenskaper och svårigheter. Det finns en utbredd skepsis i samhället mot gruppen långtidsarbetslösa. Därför måste det till en attitydförändring och ansvaret ligger hos politikerna. De arbetslösa ska inte straffas för att de inte har lyckats med sina ansträngningar att få ett arbete. De långtidsarbetslösa är rättslösa eftersom lagstiftning och kollektivavtal endast gäller arbetstagare och arbetsgivare. Långtidsarbetslösa i den tredje fasen på svensk arbetsmarknad subventionerar arbetsgivarnas lönekostnader genom sin egen ersättning, samt att arbetsgivarna får cirka 5000 kronor per månad för att ta emot en arbetssökande. Det gynnar verkligen arbetsgivarna som på ett ”lagligt” sätt kan utnyttja välutbildad arbetskraft gratis.

Det här är ingenting annat än ett sätt att svindla staten på skattebetalarnas bekostnad.
Vi behöver en talesperson med stort civilkurage som är villig att företräda hela gruppen arbetslösa, som idag blir utsatt för kränkande särbehandling på arbetsmarknaden och i samhället. För de långtidsarbetslösas skull borde arbetsförmedlingen sätta in åtgärder för att leva upp till intentionerna i regeringens arbetslinje.

Arbetsförmedlingen måste också få bättre kontroll över hur skattemedel utbetalas, så att de inte utnyttjas på ett tvivelaktigt sätt av företagare. Denna moderna livegenskap måste omedelbart upphöra på arbetsmarknaden. Arbetslinjens tillämpning för de arbetslösa måste göras mer human.

Patrik Wikström,
Örebro