Vad är den viktigaste upptäckten du har gjort?
– Att Kommunal helt ändrat strategi sedan 90-talet, står för en långtgående förnyelse. Förbundet säjer ja till konkurrensutsättning och privatiseringar. Under 60 – 70-talet var Kommunals strategi en del av arbetarrörelsens idéer, hur man långsiktigt skulle förändra samhället genom politisk, social och ekonomisk demokrati.
– Nu ska privata intressen snarare än Kommunals medlemmar i ett demokratiskt arbetsliv klara av att utveckla den offentliga sektorn.

Vad tror du Gunnar Hallström, Kommunals förbundsordförande på 60 – 70-talet, hade tänkt om det?
– Han var socialist och ville ha en stark offentlig sektor i kommunal regi, där medlemmarna skulle ha inflytande. Han varnade: Vid en privatisering kommer storföretag med bankers stöd att ta över verksamheten. Och det är vad som har skett med riskkapitalbolag inom exempelvis vården. Under 80-talet fick Sigvard Marjasin försvara sig mot en allt starkare kampanj mot den offentliga sektorn från tongivande marknadsliberaler och borgerligheten. Även socialdemokraterna öppnade allt mer för privatiseringar.
– Kommunal har inte utvärderat den tidigare strategin som förbundet stod för. Den har avfärdats med sådant som att ”förr fick inte ens eleverna sudda tavlan”. Kongressen 1993 blev en brytpunkt. Förbundsstyrelsen förklarade bland annat i ett utlåtande att om ett privat alternativ är billigare och uppfyller kraven kan vi inte säga nej till detta. Även om det fanns stark kritik från vissa ombud.

Varför valde Kommunal den väg de gjorde?
– Det är svårt att förstå. Men det fanns de som på 90-talet var uppgivna inför att driva den gamla strategin. Kommunal var isolerat. Det fanns en omvärld, även inom den egna arbetarrörelsen, som verkade för privatiseringar. Den linje som Kommunal tidigare drev var egentligen aldrig det socialdemokratiska partiets.

Vad har Kommunals ändrade strategi betytt?
– Att Kommunal kom in i arbetarrörelsevärmen på 90-talet och gick mer i takt med det socialdemokratiska partiet, kanske till och med drev på partiet i valfrihetsfrågan.

Vem har varit pådrivande för förnyelsen inom Kommunal?
– Portalfiguren är naturligtvis Lars-Åke Almqvist, tidigare Kommunals förste vice ordförande. Med stöd av förbundsstyrelsen.

Har de haft medlemmarna med sig?
– Det finns medlemmar och kongressombud som har tyckt att förbundet har varit otydligt. Jag har inte hittat något entydigt tryck från medlemmarna att de skulle vara för en privatisering trots rådslag och dialoger. En avgörande rapport var ”Solidaritet och valfrihet i välfärden” på 2001 års kongress. Kommunal sa bland annat var att det okej för privata företag att göra vinst. Det blev bakläxa för ledningen. Då blev det ett rådslag. Där deltog endast fem procent av Kommunals medlemmar.
– Det fanns kongressombud som var kritiska till det sätt frågorna formulerades i rådslaget och tyckte att de ledde till en privatiseringsvänlig linje. Ett problem har varit att medan förbundsledningen gjorde sig till tolk för medlemmarna blev det otydligt för kongressombuden vilka de skulle företräda, dem de valts av eller de medlemmar vars synpunkter kom fram via rådslag.

Lars Ekdahl tycker att det är tragiskt att inte arbetarrörelsen har lyckats utveckla egna alternativ i stället för privatisering och konkurrensutsättning.
– I praktiken dömer man ut det fackliga alternativet och säger: Vi tror inte att Kommunals medlemmar klarar av att utveckla den offentliga sektorn. Alltså är det bättre att lämna över detta till privata intressen.
Kommunal har, enligt Lars Ekdahl inte heller tagit till sig de internationella erfarenheter som gjorts.
Till och med det fackliga språket har förändrats till ett marknadsekonomiskt språk: Medlemmar ska kvalitetssäkras och deras beställarkompetens öka.

Du vill inte att din bok ska vara en hyllvärmare utan skapa debatt. Vad vill du debattera?
– Kommunal talar om att människor vill synas mer som individer och att det ska vara valfrihet. Men det finns ingen samhällsanalys, ingen diskussion om i vilket samhälle som Kommunal har att verka i. Vore det inte på plats med en utvärdering av förnyelsen? Är Kommunal berett till detta? Hur det påverkat de offentlig anställda som är i störst behov av dessa tjänster.

ID: Lars Ekdahl

Ålder: 61 år
Yrke: Professor vid Mälardalens Högskola och Södertörns högskola.
Bor: Stockholm
Familj: Hustrun Ewa, Kim, 21, samt två katter.
Aktuell: Kommer i början på maj ut med boken Välfärdssamhällets spegel, Kommunal 1960 - 2010 (Premiss förlag). Boken är skriven på uppdrag av Kommunal.
Lars Ekdahl har sedan år 2001 lyssnat under Kommunals kongresser, gjort intervjuer, läst protokoll, rapporter och utredningar.
I boken delar Lars Ekdahl in Kommunals utveckling i fyra epoker:
Folkhemsbygge som ett demokratiskt projekt
Folkhemsbyggets tid
Brytningstid
Förnyelsens tid

Tre måsten

Värna demokratin.
Reglera kapitalismen.
Utveckla ett hållbart samhälle.

Fem snabba

PRIVAT / OFFENTLIGT
VINDKRAFT / KÄRNKRAFT
FACKET / SV. NÄRINGSLIV
MONA SAHLIN / MORGAN JOHANSSON
BÖCKER / JOGGING