Sverige har idag ett litet budget­underskott. Men länderna med stora underskott är viktiga marknader för svenska storföretag. Att det som händer där är viktigt för oss har vi under senare krisår blivit påminda om. Inte minst vad gäller jobb, inkomster och i förlängningen kommunernas skatte­inkomster.
Den grekiska regeringens försök att drastiskt sänka sitt budgetunderskott satte landet i fokus. Andra EU-regeringar, inte minst den svenska, trycker på. Svångremspolitiken sänker offentliganställdas löner, höjer momsen och fryser pensioner med mera. För de grekiska facken är det en krigsförklaring som mötts av protester och strejker.
Grekland är bara toppen på ett isberg. I Europa ligger de statliga underskotten genomgående på nivåer som tidigare ansågs otänkbart höga. Nerskärningar står på dagordningen. Även i Frankrike, Spanien och Portugal protesterar facken.
Men det värsta underskottet finns på andra sidan Atlanten. USA:s är 40 gånger större än det grekiska.

De stora underskotten skapas när regeringar använder stöd- och stimulanspengar för att motverka krisen. Ekonomer, bland annat Konjunkturinstitutet, anser att den här stimulanspolitiken förhindrade en världsomfattande ekonomisk depression. Hade regeringarna mött krisen med sparåtgärder hade den blivit mycket värre.
Spara pengar är inte alltid en dygd. Det kan förlama hela samhällsekonomin:
Hushåll och företag som spar mer av sina inkomster, eller lånar mindre, köper mindre.
Företagen som då ser sin försäljning minska drar åt svång­remmen: minskar produktionen, säger upp och slutar investera. Arbetslöshetsen växer, liksom samhällets sociala kostnader. Krisen är här.

Privat sparchock skapade krisen
Klicka för att se grafiken!

Dagens världsomfattande kris kom när världen 2008-2009 fick uppleva en sådan sparchock av aldrig tidigare skådad omfattning. Det började i USA, som vi berättade om i nr 12/2009.
USA hade varit världsekonomins draglok. Amerikanerna stimulerade världsekonomin med allt större köp av varor och tjänster från andra länder. Men många amerikanska hushåll köpte för lånade pengar. Låg- och medelinkomsttagarnas löne­utveckling var svag. Deras skuldbördor växte snabbt. Det tog en ände med förskräckelse. Hus­hålls­ekonomier kraschade och drog med sig banker och finansföretag i fallet.

Den privata sparchocken i USA sänkte konsumtion och investeringar i USA med nästan ofattbart många miljarder dollar. Lika mycket som halva Tysklands ekonomi. USA:s import minskade (netto) med motsvarande hela Sveriges ekonomi.
Sparchockvågen fortplantade sig till resten av världen: Euro­peiska finansföretag som lånat ut pengar till USA drabbades. Tittar vi på OECD-länderna (världens största ekonomier exklusive Kina och Rysland) är sparchock­en lika stor som hela Tysklands ekonomi.
Ställda inför en ekonomisk katastrof spenderas gigantiska belopp för att rädda företag, stimulera hushållen att handla mer och företagen att producera mer. Det handlar om stöd till arbetslösa, kommuner, företag, investeringar i vägar, skattesänkningar, subventioner av konsumtion och investeringar (typ rot-avdrag) med mera.
Regeringarna ger på så sätt ­livs­uppehållande dropp till marknadsekonomierna. Kom­penserar så att de inte förtvinar på grund av minskad privat konsumtion och investeringar. Men droppet görs med lånade pengar, inte pengar från ökad beskattning. Därmed grävs djupa budgetunderskott. Utgifterna är större än inkomsterna.

Anders Borgs prognoser.

Trycket på att avveckla stöd- och stimulanspolitik växer nu. Både från finansmarknaden och internationella organisationer som EU, OECD och IMF.  I år ska de politiska ledarna för världens ekonomiska stormakter, G20-samarbetet, mötas för att försöka samordna avvecklingen.
Enligt en analys från SEB upphör regeringarnas politik att stimulera redan i år.
Kommer marknadsekonomierna att återhämta sig ur krisen trots att regeringarna stänger av stimulansdroppet?
Det gick ju i Sverige under 90-talskrisen. De svenska exportföretagen, gynnade av sänkta kostnader, satte fart på ekonomin.  Andra länder köpte allt mer svenskt – mycket mer än vad vi köpte från dem. Utrikeshandeln drog in gigantiskt mycket pengar. Både den offentliga och den privata sektorn kunde spara utan att det ströp ekonomin.
Men den svenska 90-talsvägen är inte öppen för hela världen. En världsekonomisk kris kan inte lösas genom export till månen.

Det finns bara ett sätt för marknadsekonomierna att ta sig ur krisen. Det är att företag och hus­håll spenderar mer av sina inkomster. Spar mindre, konsumer­ar mer, och investerar mer.
Ekonomerna som nu förordar en avveckling av krispolitiken är optimistiska Men många, som OECD, medger att det är ett osäkert läge. I den senaste rapporten finns en varning instucken:
– Ett för tidigt tillbakadragande av den nuvarande stimulerande penning- och finanspolitik kan störa återhämtningen.
Med andra ord: Om regeringarna börjar spara innan hushåll och företag börjar spendera kan det gå illa. Bakslag och fler förlorar jobbet.

Är världen på väg ut ur lågkonjunkturen?

Talar för:
* Efter några års nedgång kommer vanligtvis uppgång.
* Ekonomisk statistik visar plus.
* Enkäter visar på ökad tillförsikt och framtidstro bland både företag och konsumenter.
* Hushållssparandet är onormalt högt.
* Konsumenterna har skjutit upp inköp.

Talar emot:
* Välbärgade som sitter på mycket av sparpengarna konsumerar redan mycket.
* Vanliga löntagare har länge haft en relativt svag löneutveckling i Europa och USA.
* I USA är låg- och medelinkomst­tagare kraftigt skuldsatta.
* Många saknar jobb och lön.
* Sparpolitik gör breda löntagar­grupper och pensionärer fattigare. 

Den offentliga sektorn tar smällen

En del OECD-länder går med underskott, andra med överskott. Men i samtliga går den privata sektorn, hushåll och företag, med överskott. Och överallt går den offentliga sektorn med underskott (enda undantaget är oljelandet Norge).

Länder med underskott 2009

  Hela landet Offentlig sektor Privat sektor

Grekland

-11%

-13%

+2%

Spanien

-5%

-10%

+5%

Australien

-4%

-4%

+0%

USA

-3%

-11%

+8%

Storbritannien

-3%

-13%

+10%

Kanada

-3%

-5%

+2%

Italien

-3%

-5%

+2%

Polen

-2%

-6%

+4%

Frankrike

-2%

-8%

+6%

Belgien

-1%

-6%

+5%

Exemplet Grekland: Grekland går med underskott och måste låna. Man importerar för mer pengar än vad exporten drar in till landet. Men den privata sektorn går med överskott och de privata besparingarna växer. Det är den offentliga sektorn som tar smällen: skuldsätts och får betala räntekostnaderna.

Länder med överskott 2009

  Hela landet Offentlig sektor Privat sektor 

Österrike

+2%

-4%

+6%

Japan

+2%

-7%

+9%

Tyskland

+4%

-3%

+7%

Korea

+5%

-2%

+7%

Holland

+6%

-4%

+10%

Sverige

+8%

-2%

+10%

Schweiz

+9%

-1%

+10%

Norge

+17%

+10%

+7%

Exemplet Sverige: Exporten ger landet ett väldigt överskott på 8 procent. Offentliga sektorn går dock back och lånar, 2 procents underskott. Den privata sektorns sparöverskott i Sverige är hela 10 procent. Det vill säga 10 kronor av varje intjänad hundralapp.

En väg till balans? Om underskottsländerna ska få ekonomisk balans kan de inte fortsätta att importera för mer pengar än vad exporten drar in.
Det får konsekvenser för överskottsländer som Sverige. Exportföretagen i dessa får sälja än mindre och jobben minskar ytterligare. Det som då kan rädda jobben är om hushåll och företag i överskottsländerna sparar mindre och köper mer.
När euroländernas finansministrar träffades den 16 mars gavs inte bara uppmaningar till underskottsländerna. Överskottsländerna uppmanades att genomföra reformer som "stärker den inhemska efterfrågan", det vill säga spara mindre. Presskonferensen efteråt visade dock att finansminister Anders Borg inte tog till sig den uppmaningen.

Fotnot: OECD, eller Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, bildades 1948 och består av 30 av världens rikaste läder.