Katalin, Olga, Agnes och faktiskt jag själv är exempel på motsatsen. I all tysthet utgör vi en helt motsatt trend, ett matriarkat i en värld där en hel del skulle gå hungriga och inte veta var de skulle bo om det inte vore för oss.
Ja, det kanske låter storvulet, men faktum är att vi som de diskriminerade och undertryckta kvinnor vi påstås vara, helt ofrivilligt faktiskt blivit nästan som män, dominanta, ekonomiskt självförsörjande och familjens kassako.

Olga till exempel. Hon inte bara försörjer sitt barn och sin man, en underbetald, alltid skuldsatt konsertpianist. Hon har också ansvar för nästa generation, det vill säga sina egna föräldrar och mannens föräldrar och vuxna syskon. Olgas föräldrar är pensionärer, men jobbar trots det på till låg lön. Farmor passar barnet och farfar jobbar, men helst på halvfart. Makens vuxna syskon bor kvar hemma och kan inte försörja sig själva.
Detta utspelar sig som ni säkert redan gissat i Ryssland.
Olga skulle vilja ha ett syskon till sin lilla dotter, men har insett att det inte går ekonomiskt.

Eller Katalin, läkare från Ungern som sadlat om till homeopatisk medicin. Gift, två vuxna hemmaboende barn och svärmor bor i egen lägenhet i huset. I källaren har hon sin mottagning, hon jobbar sex dagar i veckan, tio timmar varje dag.
Katalin älskar sitt arbete, men tycker att hon måste jobba för mycket. Alla de råd hon ger till patienterna om att försöka hitta harmoni, äta rätt och motionera har hon svårt att hinna leva upp till själv.

Agnes är också ungerska, har fyra vuxna söner, alla bor kvar hemma, maken förlorade sitt jobb för några år sedan, så Agnes försörjer ensam familjen som lärare och översättare.
Agnes, Katalin och Olga har lyckats behålla sina jobb, utvecklas och bli duktiga på det de gör tack vare föräldrar som hjälpt till och passat barnen.
Fungerat som de bra daghemmen vi har eller kanske hade (?) i Sverige. Förstår unga svenska mammor idag egentligen värdet av bra barnomsorg?
Jag hade aldrig kunnat nå dit jag är nu om jag inte haft bra dagis till mina fyra barn.

Det är en stor frihet att vara ekonomiskt oberoende, att veta att man kan försörja sig själv och sin familj. Men det är också ett tungt ansvar, som jag vet att såväl mina vänner Olga, Agnes och Katalin som jag själv då och då önskar att vi kunde dela lite mer jämlikt med någon eller några andra! 

JA
Bra dagis för alla barn.

NEJ
Nyglorifiering av hemmafruar.