Sista mars gick en rad av Kommunals avtal ut med arbetsgivarna för anställda:
– i kommuner och landsting, (SKL, Sveriges Kommuner och Landsting)
– i företag närstående kommuner och landsting, (Pacta AB)
– i kommunala bolag som arbetar med anläggning, va, energi, fastigheter, renhållning skola, vård och omsorg mm (Kommunala Företagens Samorganisation, KFS)
– i hemserviceföretag, Samhall och bemanningsföretag, (Almega)
– som arbetar med fastighets- och boservice (Fastigo)
– inom anläggning och trädgårdsanläggning (SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och Sveriges Byggindustrier)
– i sotningsbranschen (SSR, Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund) 

Sista april går branschavtalen ut som gäller anställda på skolor, folkhögskolor och golfbanor där arbetsgivarna är med i Arbetsgivaralliansen.

Sista maj går avtalen ut för anställda i förskolor, friskolor, inom vård- och omsorg och personlig assistans som går på KFO-avtal (Arbetsgivarföreningen KFO).
Då går också avtalen med SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, ut. Det gäller anställda på golfbanor, djursjukhus, jordbruk och trädgårdsodling.

Sista juni går avtalen ut för anställda i ambulanser, vård och behandlingsverksamhet som går på Vårdföretagarnas avtal.

Vissa avtal går ut först nästa år, t ex för de trafikanställda som har BUA:s avtal (Bussarbetsgivarna) och de anställda i Svenska kyrkan.

Kommunals krav
Den 18 december presenterade Kommunal sina avtalskrav som gäller löneutrymme:
– motsvarande minst 620 kronor per månad och heltidsanställd
– jämställdhetspott på minst 125 kronor per heltidsanställd och månad till avtalsområden med en genomsnittlig lön lägre än 21 300 kronor per månad.

Andra krav som LO enats om och Kommunal kräver:
– rätt till heltid
– stärkta rättigheter vid visstidsanställningar
– stopp för att las sätts ur spel med hjälp av bemanningsföretag.

Centralt – sen lokalt
I det centrala avtalet bestäms hur mycket pengar som arbetsgivarna, t ex kommuner och landsting, totalt måste satsa på höjda löner under avtalsperioden (en eller flera år).
Efter det blir det lokala förhandlingar där Kommunals sektioner är inblandade, och vidare ute på olika arbetsplatser.

Det vanligaste är att lönerna sätts individuellt efter att arbetsledaren haft ett lönesamtal med den anställde. Det händer att arbetsgivaren och facket kommer överens om att höja mer för vissa yrkesgrupper än för andra.
Ibland kan man besluta att alla ska få lika. Det finns många varianter och man kan göra och olika under olika år. På många håll försöker facket få igenom att alla garanteras en viss höjning.
Ofta försöker också facket att förmå arbetsgivaren att höja de lägsta lönerna.

Det kan dröja en bit in på hösten innan den nya lönen betalas ut.