En konsekvens av debatten är Vård- och omsorgscollege. Det är ett sätt att förnya både den vanliga gymnasieutbildningen och kompetensutvecklingen för redan anställda.

Arbetsgivarna har ofta sagt att de som gått omvårdnadsprogrammet inte är tillräckligt väl förberedda för arbetslivet. Inom Vård- och omsorgscollege får arbetsgivarna säga hur de vill ha det, eftersom utbildningsanordnaren samverkar med arbetsgivarna och facket. Kopplingen mellan teori och praktik blir bättre.
– Arbetsgivarna har sagt att folk inte är anställningsbara, nu kan de inte säga det längre. Vård- och omsorgscollege ger undersköterskor som är up-to-date, säger Leif Nordin, en av Kommunals representanter i Nationella rådet för Vård- och omsorgscollege.
Vård- och omsorgscollege är inte en ny utbildning, utan en certifiering. Utbildningsanordnaren måste uppfylla vissa kvalitetskrav för att få använda namn­et. En vanlig gymnasieskola kan alltså vara certifierat vård- och omsorgscollege.
Idag finns vård- och omsorgscollege i tio regioner, och fler är på gång.

Äldreomsorgen har varit särskilt omdebatterad, många röster har höjts för att det behövs mer välutbildad personal. Politiker från både höger och vänster har till och med krävt att det ska lagstiftas om vad man behöver kunna för att jobba med äldre.
Snart väntas regeringen ge Socialstyrelsen i uppdrag att specificera vad man egentligen behöver kunna för att ge god vård och omsorg åt äldre.
De utbildningar som finns kan behöva ändras utifrån vad Socialstyrelsen och politikerna kommer fram till, och arbetsgivarna kan bli ålagda att ge fortbildning åt sina anställda.