Kommunernas nettokostnader för verksamheterna ökade enligt Statistiska Centralbyrån med 6,5 miljarder kronor.
Räknar vi bort ökat ekonomiskt bistånd till medborgarna i arbetslöshetens spår (främst ”socialbidrag”) blir ökningen 4,9 miljarder. Det är ungefär lika mycket som pris- och löneutvecklingen fördyrade för de kommunala arbetsgivarna.
Lönehöjningar och inflation fördyrade under förra året med bara 1,2 procent. Det beror på att arbetsgivarnas kostnader för kollektivavtalade sjukförsäkringar försvann, eftersom färre kommunanställda förväntas få ersättning från AFA-försäkring.

Inkomsterna från kommunalskatten och statsbidragen ökade med 8,7 miljarder. Tillsammans med lägre räntekostnader och bättre avkastning på kapitalplaceringar betydde det att inkomsterna ökade med 11,2 miljarder, dubbelt så mycket som kostnaderna.
Kommunpolitikerna valde att förbättra överskottet (”vinsten”) framför att bygga ut verksamheterna. Överskottet nästan dubblerades 2009 till 10,8 miljarder kronor.
Alla kommuner går inte med överskott. Drygt 8 procent redovisade underskott också för 2009. Men det är tre gånger färre jämfört med året före.

Landstingen både ökade sina verksamhetskostnader realt och förbättrade det ekonomiska resultatet. Enligt beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting var tillväxten 1,6 procent 2009. Landstingsskatterna har höjts mer än kommunalskatterna.
Men det skiljer väldigt mycket mellan olika landstings resultat. Från Stockholms län där landstingskoncernens vinst överstiger en miljard kronor ner till Västernorrlands underskott på nästan en kvarts miljard kronor.

grafik överskott landsting och kommun

 

Landstinget (koncern)

Resultat miljoner kronor

Stockholm

+1138

Östergötland

+445

Skåne

+262

Uppsala

+267

Sörmland

+262

Jönköping

+234

Norrbotten

+179

Gävleborg

+131

Kalmar

+122

Örebro

+120

Kronoberg

+86

Västra Götaland

+83

Västmanland

+70

Värmland

+75

Västerbotten

+4

Halland

-10

Jämtland

-27

Dalarna

-26

Blekinge

-189

Västernorrland

-241

Gotlands kommun

+32