”Heltidspusslet är slitigt för kroppen”

De boende har just åkt i väg från Hyggesvägen i Södertälje till sina dagverksamheter. Snön gjorde att färdtjänsten var sen i morse. Klockan är nio, Kamelia Boktor började halv sju och har hjälpt två boende med morgonbestyren. Städat har hon också gjort. Nu sitter hon tillsammans med Margaretha Larsson och Lisbeth Blomqvist vid furubordet i personalrummet, kaffet är nästan urdrucket.
– Jag vill ha en fast heltidstjänst här, säger Kamelia som jobbar 80 procent.
För att få pengarna att räcka jobbar hon extra, förra månaden blev det 17 timmar på Hyggesvägen. Andra månader jobbar hon för ett privat hemtjänstföretag.
– Jag vill absolut jobba heltid, jag är van att göra det, säger Kamelia.

Precis som sin mamma har Kamelia alltid jobbat 100 procent. Först som biomedicinsk analytiker i hemlandet Egypten, sedan som lokalvårdare och personlig assistent i Södertälje. När det inte fanns jobb för henne som personlig assistent, fick hon ett vikariat på 80 procent på Hyggesvägen. Fram till i höstas jobbade hon också 20 procent som personlig assistent, men sedan blev hon uppsagd. Förut tittade hon efter andra jobb. Men nu trivs hon bra på Hyggesvägen och ler när hon pratar om det. Därför vill hon helst vara kvar, men hon har en plan.
– Om jag inte får stanna ska jag plugga på högskolan så att jag kan jobba som biomedicinsk analytiker här i Sverige, säger Kamelia.
På bordet ligger den blå schemapärmen, där finns listan som visar allas sysselsättningsgrad. Av 14 anställda jobbar två heltid. Margareta som är Kommunals arbetsplatsombud säger att minst fem till vill jobba heltid.
– Arbetsgivaren ska erbjuda alla heltid, men man ska få välja sin egen arbetstid, säger Margaretha och gestikulerar bestämt.
Och själv har hon valt 90 procent, hon klarar sig på det när barnen flyttat och sambon jobbar heltid. Men hon vet att pensionen blir mindre. Skälet är systemet med årsarbetstid och önskeschema.
– Om man jobbar heltid tycker jag att man ska vara ledig två dagar i veckan. Men det är svårt att lägga ett sådant schema. Alla ska vara överens, och vi vill undvika konflikter.

Arbetsgivaren ska erbjuda heltid till alla, anser Margaretha Larsson. Själv jobbar hon 90 procent, ett skäl är att det är svårt att lägga ett schema på heltid.

Lisbeth Blomqvist jobbar 80 procent, det gör att hon drar in på inköpen. Hon kämpar också för att få ihop timmarna.
– Jag tycker att det är pressande att inte kunna lägga schema på 80 procent och ligga 13 timmar minus, säger Lisbeth.
För att få ihop tid kan hon ta både morgon och kvälls-turen. Fast Margaretha säger att hon inte får; det ska inte vara delade turer.
Förr hade Lisbeth två halvtidsjobb. Sedan hon började på Hyggesvägen har hon jobbat deltid, hon vill gärna vara med barnbarnen också.
– Jag känner att jag inte orkar jobba heltid. Det är åldern, jag har ont i händer, nacke, axlar och ryggen. Om jag handlar åt en boende och bär kassar har jag ont nästa dag, berättar Lisbeth.
Ibland blir hon liggande några dagar och äter starka smärtstillande tabletter. Barn-barnet orkar hon inte lyfta.
Både Lisbeth och Margaretha berättar om hur tungt jobbet är på Hyggesvägen. Brukarna är gravt funktionshindrade och kan inte tala. Flera sitter i rullstol, det är många tunga lyft.
Det är trångt när personalen ska hjälpa de boende på toaletter och i duschar. Även om de behöver vara två för att klara jobbet, är det svårt. Helst vill de att hela huset byggs om.
– Det är mycket tungt, de boende behöver hjälp med allt.  Jag är trött, både fysiskt och psykiskt när jag går härifrån, säger Margaretha. Hon vilar handen på bordet, ett stödbandage lindrar värken i tumleden. Hon använder det ofta.
Vad tycker ni om kravet att alla ska ha rätt till heltid?
– Heltid går inte i den här verksamheten, det är för tungt, säger Lisbeth.
– Arbetsgivaren ska erbjuda heltid. Men i den här verksamheten där man behöver känna de boende är det bra om några jobbar 90, 80 och 70 procent. Då kan de fylla upp om någon är sjuk, säger Margaretha och tittar på Kamelia som hon vet vill jobba mer.

Vid schemamötena blir det tydligt att fler vill jobba mer.
– Vi försöker tillmötesgå dem som vill ha heltid, men vi måste utgå från de resurser som finns och verksamhetens behov, säger Carina Torneus, resultatenhetschef.
Enligt henne räcker inte resurserna till att alla 14 ska få jobba heltid. I stället försöker man avstå vikarier.
– De som vill ha mer tid går in och fyllnadsjobbar. De kommer oftast upp till heltid.
Carina Torneus tycker inte att heltid krockar med önskeschema:
– Det brukar lösa sig, man har diskussioner och kommer överens.
I vår ska Södertälje fatta beslut om rätt till heltid ska införas för anställda i omsorgen om äldre och funktionshindrade.