Har en sambo som älskar mig, utan honom hade jag varit galen.
Jag har anmält mig till a-kassa, har varit arbetslös i en månad. Jag är medveten om mina rättigheter och skyldigheter.
Det är väl det som är felet. Att jag är medveten och vill ha en bra arbetsplats. Schema/fast anställning är långt borta.
Undrar om jag kommer att få det någonsin?

Det är skönt på somrarna. Då får man ett schema under 2 månader. Man kan planera sin fritid.
Som det är nu så har jag jour dygnet runt – utan betalt. Dem kan ringa när som helst. Och jag måste säga att jag kan. Även om det är någon viktig bemärkelsedag.
Jag har skrivit ett antal mail, ringt många samtal till olika enhetschefer. Varit på några intervjuer och gått ungefär 10 introduktioner under det senaste året. Ibland har jag blivit kvar, ibland har det inte fungerat.

Jag vill trivas på arbetet, annars gör jag inget bra jobb. Jag vill ha en professionell chef som respekterar sina medarbetare.
Är det för mycket begärt i det goda Sverige?
Är allt alla kämpade för under 1900-talet helt borta?
Jag vill inte tro det. Jag vill kämpa, men vem kan ge mig hopp.
Jag måste träffa folk, arbetskamrater, Jag måste få komma ut. Jag blir galen.

Nej, jag får börja på universitet innan det händer. Hejdå omsorgen, ni verkar inte behöva villiga ungdomar som jobbar heltid. Jag hade en bild av att några skulle bli glada över att jag ville jobba inom omsorgen. Vad kul att det finns unga som vill jobba med detta.
Men jag har inte hört det på någon arbetsintervju. Jag har inte hört det på någon arbetsplats.
Dem som har pratat med har ifrågasatt varför jag är där. Varför jag inte pluggar vidare.
Kan inte ni förstå att jag vill jobba med detta?

Jag kanske inte vill jobba med det längre. Alla har kanske lyckats övertalat mig. Ja, jag söker mig vidare i höst. Anmälde mig till högskoleprovet idag. Skall börja plugga till det nu.
Hejdå omsorgen. Jag kommer att sakna er. Josefine

Detta är min vardag. Ringa chefer och acceptera ett nej. Vi behöver inte dig just nu. Planera in intervjuer, vänta en vecka, en vecka till. Ingen introduktion. Det är inget personligt.
Men till slut tar man det personligt. Varför vill ni inte ha mig?
Ha en bra dag!