Milstolpar i KA:s historia

1910 Kommunal föddes i Stockholm i januari. Kongressen samlade 23 gatu-, hamn-, slakthus-, stenhuggeri- och trädgårds-arbetare, lykttändare och arbetare inom renhållning och vattenverk.

Premiärnumret från 1910.

1910-1911 F L Nordgren, förbundets förtroendeman är även redaktör. Första numret kommer ut under sista kvartalet 1910.
”Ett medel att väcka de ännu sovande kommunalarbetarna i landet”, skriver förtroendemannen F L Nordgren. 4 nr per år, 8 sidor, stort format. Upplaga 7 600 per år, räcker också till icke organiserade.

1918 KA var inte positiv till den skånska fackliga kampen mot personliga avtal.  ”Denna segslitna kamp har förts så länge och så intensivt, så att det hos en del av våra medlemmar nära
nog blivit till en trosartikel.” (nr 4/1918)

1920 ”Ett framsteg i vårt förbunds arbete för drägligare levnadsförhållanden”, skriver tidningen i nr 6 om Kommunals första försök till centrala löneförhandlingar under 20-talet.

1924 Kommunalarbetaren skriver i nummer 2 om en strid om personliga lönetillägg i Jönköping. Kommunen ville sänka timpenningen och ta bort personliga lönetillägg. Kommunal vann tvisten.

Premiär för bild på förstasidan – nr 5 1928.

1928 kom en lag om kollektivavtal. Gällde endast den privata arbetsmarknaden. Lagen kritiseras hårt i KA nr 4 eftersom den anses spoliera den uppbyggnad av kollektivavtal som då pågår.

1928 Fackföreningspressen skall bli världens mest lästa, lovar redaktör Nordgren. Men ondgör sig över att utredigeringen får ske utanför arbetstid. Varför så få verkliga journalister, utbrister han och vill ha sådana.

1929 20 000 läsare. 6 nummer. I varje tidning återkommer följande stridsrop: Vårda ditt medlemskap! Det är varje arbetares plikt att tillhöra sitt facks organisation. Den som är ej är med oss är mot oss.

1934 I nr 12 beskrivs hur Norrköpings sjukhuspersonal inbjuds av facket till agitationssamkväm. Man kan ta sig en svängom till musik eller i angränsande rum språka om sina arbetsförhållanden.

1938 Hela förstasidan i nr 4 handlar om att den1 maj från och med 1939 blir en allmän helgdag. Undantag görs i lagen för mjölk-, konfekt- och blomsteraffärer, som har rätt att ha öppet vissa timmar.

1938 Det så kallade Saltsjöbadsavtalet 1938 beskrivs i Kommunalarbetaren under flera nummer. Bland annat publiceras avtalet i sin helhet. Men det gäller inte för stora grupper inom Kommunal.

1938 året före Andra Världskrigets utbrott, steg Kommunals medlemstal från 37 939 i januari till 40 894 i december. I nr 5/1939 konstaterade KA att de senaste åren präglats av
bidrag till de kämpande i Spanska inbördeskriget och övningar i gasmasksskydd.

Nr 1-2 1939: Ny layout ”i ett större format och i en ny teknisk och typografisk utstyrsel”, står det i tidningens ledare.

1939 Större format, (ungefär som A4), ny logga och omslagsbild. ”Ute och hemma”, ”Lönerörelser” och ”Litteratur” med recensioner. Månadstidning. 46-68 sidor.  Annonsavdelning. Redaktör Erik Andersson finns med.

1942 I KA nr 3 redogjordes för ett avtal speciellt för kvinnlig personal vid Stockholms spårvägar. För full tjänstgöringsdag betalades 13:50. Om deras manliga kollegor betalades mer, framgår inte.

1943 I Stockholm ordnas ett ”storstilat” möte i maj då kvinnorna skulle inspireras. Av de 3 000 medlemmarna i avdelningen var bara 400 män. Men i styrelsen var männen fyra mot kvinnornas tre, noterar KA i nr 6.

1943 KA skriver i nr 1 om den allmänna undantagslagen som rör arbetstiders reglering och om tjänstepliktslagen som gör att staten kan beordra medborgarna att utföra sysslor som anses viktiga för samhället.

1944 fick landstingsanställd sjukhuspersonal ett riksavtal. Ombudsman Thure Andersson beskriver själv framgången i nr 12: ”Konkurrens om personalen på grund av lönefrågans läge kommer icke vidare att existera”.

Nr 6 1946:  Första baddräktsbilden i årets sommarnummer.

Nr 1 1953: Layouten förnyas. Loggan ändras och gul kant blir röd…

Nr 1 1956: …för att bli gul igen.

Nr 1 1960: Nu är det diskreta loggor och stora bilder som gäller på framsidan.

Nr 7 1961: För första gången får en sportbild pryda omslaget.

Nr 1 1964: Sjöfåglar som drabbats av ”oljedöden”.

Nr 12 1967: Årets färgsprakande sommarnummer.

Nr 14 1971: Resultaten från årets avtalsrörelse presenteras.

Nr 19 1978: Är datorer verkligen framtiden?

Nr 2 1986: Palme i närbild – två veckor före sin död.

Nr 3 1997: Kommunalarbetaren fick ny design.

Nr 1 2006: Ny design – och moderatkrav på kollektivavtal.

Nr 17 2007: Peter?Eriksson, Mona Sahlin och Lars Ohly visar samhörighet.

1946 En konferens om löner och arbetsvillkor för sjukhuspersonal i Norden genomfördes i Göteborg. Nr 5 skrev om ”glädjen av att fredens och uppbyggandets tid fört nordens folk tillsammans på nytt”.

1949 LO vill ha lönestopp och säger nej till att lågavlönade eller enskilda förbund försöker höja sina löner. Kommunalarbetaren nummer 9 stöder LO:s tanke att höjda löner äventyrar samhällsekonomin.

1951 Nytt format – större än nuvarande KA och trycks nu i djuptryck på Rotogravyr i stället för boktryck på Tidens tryckeri. Upplaga 80 000 ex och KA utkommer från och med nu med 22 nummer. Ansvarig utgivare: Gunnar Hallström.

1952 kom det första centrala löneavtalet mellan LO och SAF. KA frågar sig i nr 3: ”Ska LO även i fortsättningen föra förhandlingar i vissa centrala avtalsfrågor för hela fackföreningsrörelsen?”

1953 Medelupplaga 99 929. Hans Backman har året innan ersatt Erik Andersson som gått i pension. Arbetsplatsreportage, avtalsrörelser, politiska, sociala och kulturella artiklar. Författaren Stig Sjödin medverkar.

1956 skriver KA i nr 9 att sprit på arbetsplatserna är allvarligt problem. Motboken avskaffades året innan. 1956 visar den officiella statistiken att en knapp procent av arbetsolyckorna orsakas av alkohol.

1959 KA nr 17 rapporterade att strejk bland skolmåltids-personal var varslad till den 22 september. Förhandlingarna hade strandat. Tvistefrågan gällde övergången från månadslöner till timlöner.

1963 Femdagarsvecka krävs i inte mindre än 26 motioner till kongressen. Kyrkvaktmästarna vill få igenom förbud för begravningar på söndagar och helgdagar. Några exempel på motionsfloden i nr 8.

1963 Tidningen trycks nu på Tiden Barnängen. ”Distributionen medförde i samband med byte av tryckeri övergång till datamaskin och adressering via en specialdetalj en mycket stor fördyring.”

1963 rapporterar KA i nr 12-13 att Kommunal beslutat att inrätta en erkänd arbetslöshetskassa. Tidigare hade man betalat ut arbetslöshetsunderstöd, som var lägre än a-kasseersättningen.

1965 Även den offentliga sektorn ska från 1966 omfattas av lagen om kollektivavtal. Kommunals förbundsordförandeskriver i nr 14: ”Sista steget från petitionsrätt till likaberättigande vid förhandlingsbordet.”

1970 Bengt Åke Berg var nära medarbetare till S-finansministern samtidigt som han i KA fram till 1984 skrev om samhällsekonomi. Journalistisk bevakning av samhällsekonomi skulle dröja i tidningen.

1971 Kommunals drygt 50 avdelningar börjar bokföra på samma sätt och databehandla. Revisionsombudsman Gösta Karlsson dämpar eventuell oro för datans erövring. (KA nr 7)

1977 Upplagan ökade mer än någonsin och är i slutet av året 427 000. Av organisationstidningarna är det bara ICA-Kuriren, Vår Bostad, Vi Bilägare och Metallarbetaren som är större. Artiklar om medbestämmande – och arbetsmiljöfrågor.

1979 kunde KA berätta om landets förste kommunalarbetare med full ATP i nr 4. Tack vare det förlorade han bara 500 kronor i månaden. Han berättar i KA om hur han började jobba hos olika bönder före konfirmationen, 1949 fick han anställning på Tekniska Verken i Lund.

1982 Kommunalarnas arbetslöshet ökade med 148 procent på tre år. ”Regeringen tar strupgrepp på arbetslösa” var en rubrik i nr 1. Med lägre ersättningar och dyrare a-kassa skulle arbetslösa ”näpsas”.

1982 I april införs en frågespalt om löntagarfonder. Tidningen har dessutom fyra reportage om löntagarfonder. Gunilla Wettergren, ledarskribent på Aftonbladet, anställs som chefredaktör.

1983 ”Visst finns pengar till offentlig sektor”. I en intervju i nr 17 kräver Kommunals ordförande Sigvard Marjasin beskattning av företagens spekulationsvinster för en satsning på kommunerna.

1984 Upplaga 648 000, 30 nr/år. Nytt format, ny layout, färgtryck. Kommunpatrull sedan förra året samt konsumentupplysning och ”Våra jobb”. Ny vinjett om Vår vardag. 608 citat i andra medier.

1985 I nr 1 berättas att Skanska ville ta över all tung kommunal service i Åre. Kommunens anställda skrev på protestlistor. Åres fullmäktige sa till slut nej. S gick med på att i stället gynna småföretagen på orten.

1987 Det kommunala bussbolaget i Timrå säljs till Linje-buss. Kommunal kan inte stoppa försäljningen, enligt KA nr 1. Affären är ett led i Linjebuss expansionsstrategi, säger Linjebuss VD Ole Oftedal.

1988 – Belastningsskador är ofta nonsens. Jag tvivlar på att tunga lyft inom vården ger arbetsskador, sa riksförsäkringsverkets expert i KA 18/1988. Läsarstormen därefter blev enorm.

1989 synades i nr 7 den stora ekonomiska omfördelningen under 80-talet. En typisk kommunalarbetarfamilj hade förlorat en årslön. Medan aktier, obligationer och fastigheter gett välbärgade ekonomiska klipp.

1990 ”Det är dags att granska den privata servicesektorn så som den offentliga sektorn lagts under lupp i åratal”, sa Lillemor Arvidsson, Kommunals förbundsordförande i KA nr 14.

1994 Avtalet med Bonnierägda och tidigare delvis LO-ägda Interprint sägs upp. Tidningen sluter avtal med Springer i Tyskland för 1995 och 1996 vilket vållar debatt.

1995 I nummer 15 berättar KA för första gången om yrket personlig assistent. Brukaren Lena Stenström berättar att hon fick ett helt nytt liv. Assistenten Eva Stanne fanns enbart med i bakgrunden.

1996 KA får ny layout. Formgivaren är Ludvig Grandien. När avtalet med Springer går ut går tidningen tillbaka till Interprint. Bytena av tryckeri har sänkt tryckkostnaderna.

1997 Ca 700 000 ex. Tidningen har oftast 56 sidor. Gunilla Wettergren lämnar tidningen efter 13 år. Liv Beckström tillträder året därpå som chefredaktör och formulerar en ny policy för tidningen.

1998 ”Man har under nittiotalet sett att alla de valhänta försöken att privatisera och alla de klantigheter som man har kostat på sig  vad gäller att marknadsstyra inte har varit bra.” Göran Persson i KA nr 12.

2000 KA:s nätsida lanseras. Livs-stilsfrågor lyfts fram. Tidningen får Svenska Publishingpriset för sin nättidning: ”En mötesplats som engagerar, informerar, debatterar och smakar mer”.

2002 hade Kommunal cirka 590 000 medlemmar, sex år senare drygt 520 000 medlemmar. Då är prognosen att man kommer att tappa omkring 20 000 medlemmar åren 2009-2011. Det skriver KA i nr 11/08.

2005 Upplaga: 628 200. Första maj blir tidningen bolag med namnet Kommunalarbetaren i Sverige AB. Vd blir chefredaktören Liv Beckström. Mediekonsult Bo Hedin och formgivaren Tony Henschel anlitas.

2006 Upplaga: 617 000. KA:s form och innehåll görs om till en tydlig, begriplig personlig och användarvänlig tidning. Får pris som Årets Tidskrift Fackpress av branschorganisationen Sveriges Tidskrifter.

2007 Efter att den borgerliga regeringen höjt avgiften till a-kassan och sänkt ersättningen beslutade kongressen att alla medlemmar ska kunna välja om de vill vara med i a-kassan eller inte. (KA nr 11/07).

2008 Från första januari får medlemmarna i Kommunal en inkomstförsäkring skriver KA i nr 12/2007. Därmed kan arbetslösa medlemmar som tjänar över taket i a-kassan få 80 procent i ersättning de första 100 dagarna.