KA 100 årFörst låg enstaka frågor instoppade i tidningen. Men i nr 7/1963 dök en fast vinjett upp: ”Frågan gäller”. Sen dess har frågorna funnits med i KA och alltid hamnat i topp vid läsarundersökningar. Vinjetten ”Frågan gäller” överlevde ända till 1984, fast i olika grafiska former. Också andra frågor har fått plats, som frågor om ”Våra barn” på 1980-talet, och ”Ekonomispalten” om privatekonomi på 90-talet, där experter svarade.

Vinjetten ”Fråga facket & A-kassan” kompletterades från och med nr 2/05 med ”Experterna”. Nu kunde läsarna inte bara på nätet utan också i tidningen, förutom fackliga frågor, även få svar om samlevnad och relation-er, kost och träning, trädgård, mobbning, arbetsmiljö och arbetsrätt. Alla frågor samlades under ”Fråga KA”, när tidningen fick sin nuvarande form, 2006.

Anita von Schéele, började skriva och så småningom svara på läsarbrev under vinjetten ”På jobbet” 1994. Det handlade om mobbning, Anita är den som arbetat fram Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift ”Kränkande särbehandling” som kom året dessförinnan.
– Frågeställningarna är desamma idag som då när det gäller vuxenmobbning. Människor har svårt att förstå poängen, att det handlar om arbetsmiljö och arbetsgivarens ansvar. Ofta vill de som skriver få upprättelse genom att den som mobbar ska bli straffad.

Christina Nyström, pensionerad reporter på KA, skötte ”Fråga facket” bland annat på 90-talet.
– Jag har tänkt på att ombudsmännen (som arbetar på förbundskontoret) tidigare kunde ge tydligare svar. Då var det fler centrala avtal och de gällde överallt. Senare har mer och mer flyttats över till avdelningar och sektioner, och det har blivit fler privata avtal. Svaren slutar nu oftast med ”vänd dig till din sektion”.

Idag sköter Barbro Rabenius ”Fråga KA”.
– Det kommer mest frågor som rör ”hårda” fackliga frågor, om hur avtal ska tolkas. Men frågor om LAS är kanske de vanligaste, och om a-kasseregler. Det är inte konstigt, det har kommit nya regler hela tiden. En del är arga på a-kassan och facket, de tror att de på något vis har sagt ja till nya regler, när det är regering och riksdag som fattat besluten.
Det är svårt att få med alla avtalsfrågor, men det finns plats för fler andra frågor, som till exempel rör kost, träning, relationer och arbetsmiljö. 
– Jag tycker experterna är duktiga och får med mycket i sina svar, så det är en möjlighet som fler kunde utnyttja.

Bona golv på natten?
FRÅGA. Hur mycket, och vilka slags arbeten, kan det begäras att nattbiträdet skall utföra utöver strykning och lagning av pensionärernas kläder samt strykning av personalens klänningar, förkläden och rockar?
Exempel på vad som krävs: att under 5-6 timmar under två nätter i veckan utöver det vanliga arbetet med ronder, passning, städning och dukning av matsal dessutom veckostäda alla gemensamma rum, korridorer,
sköljrum och toaletter. Dess­utom golvboning, flytta på möbler, skölja och sätta om blommor, tvätta takarmatur mm.    
”Natten”

SVAR: Det är inte avsikten att man ska utföra större städningsuppgifter eller golvboning eller flyttning av möbler under nattjänsten. Tyvärr så missbrukas ofta nattvakternas avtalsbestämmelser så att man har dem i tjänst regelbundet. Man ska utföra vissa avslutningsarbeten och se till vårdtagarna. Vi rekommenderar signaturen att ta kontakt med avdelningsstyrelsen, så att frågan blir föremål för överläggning med arbetsgivaren.
SPn från nr 6/1965

Arbetsgivaren ger sent besked
FRÅGA. Jag är anställd vid ett kommunalt trafikverk som bussförare och jag har några dagars semester till godo för 1975 och har begärt att få dessa dagar om tre månader. Kan det då vara rimligt att man ska vänta till dagen före och få besked om det blir beviljat?
EJ

SVAR: Besked måste om möjligt lämnas senast en månad före semesterns början och får inte lämnas senare än 14 dagar före semesterns början.    
HL i nr 9/1976

Varför inget nattillägg?
FRÅGA. Jag har nyligen börjat arbeta 64 procent natt, och upptäckt att när man arbetar helgnatt utgår endast helgtillägg som dagtid, inget nattillägg. Varför?
Siv Svensson

SVAR: Det finns inte något sådant nattillägg i kollektivavtalet, men har ett antal motioner om detta kommit in till förbundet inför avtalsförhandlingarna. Dessa förhandlingar pågår just nu.
Sture Karlsson i nr 9/1998

Finns det fallskärm för oss?
FRÅGA. Jag närmar mig 50 år och har jobbat som dagbarnvårdare i 20 år – vad händer om kommunen beslutar sig för att säga upp folk?
Norrländska i nr 1/97
SVAR: Regeln ”sist in först ut”  gäller inte för dagbarnvårdare. Men det finns många lokala avtal där turordningsregler finns med, i olika former.
Britt-Marie Fasth i nr 1/1997