KA 100 årKommunalarbetarna i Norrköping tillhörde vid 1900-talets början Grov- och fabriksarbetarförbundet. I Kommunalarbetaren nr 3-4 1930 berättas om hur lönekampen såg ut i början av seklet.
Den första lönerörelsen i Norrköping ägde rum 1907, och ledde till att timlönen höjdes från 25 till 30 öre, men också till fri medicin och sjukstöd. Arbets­tiden sänktes till 57 timmar i veckan.
Året därpå höjdes timlönen med 5 öre och försörjningspliktiga fick fri sjukhus­vård. Vid den här tiden fanns det 7 000 organiserade kommunal-arbetare i hela Sverige.

Gasverket Norrköping
Gasverket i Norrköping.
Foto: Norrköpings Stadsmuseum

I mars 1910 gick de anställda i Norrköping med i Kommunal och bildade avdelning 12. Två år senare ville gasverksarbetarna ha nytt avtal, och först efter tre års väntan svarade arbetsgivaren: de som inte tjänade mer än 1 500 kr per år kunde få köpa mjöl för bara 20 öre kilot! Facket var inte ”kraftigt nog” att ”göra medlemmarnas rätt gällande” och fick acceptera budet, konstaterar Kom­munal­arbetaren.
I januari 1916 vill avdelningen att timlönen ska höjas till 42 öre, och att dyrtidstilläggen höjs. Ett år går, och avdelningen gör en ny framstöt i januari 1917. Nu har avdelningen vuxit till 200 medlemmar, och de var ”hågade att vidta kraftåtgärder” skriver tidningen i sitt jubileumsnummer.
Det insåg också stadens ledning, och det blev nu ett avtal med bland annat 5 öre höjd timpenning. Redan i slutet av samma år vill avdelningen höja lönen igen, 50 öre mer i timmen.
I april 1919 hotade avdelningen med strejk, och det gav effekt. Med dyrtidstillägg kom timlönen upp i 1:30 kr, och arbetstiden sänktes till 51 timmar.

1922 blev det åter dags för förhandlingar, och den här gången gick det så trögt att avdelningen fick ta till konflikt. Efter tre veckors strejk ingrep förlikningsmannen och ett avtal kunde slutas.
”Avdelningen har frejdigt hävdat medlemmarnas livsintressen och hållit samman under svåra prövningar”, konstaterar skribenten och berättar att medlems­antalet nu – 1930 – är uppe i 260.