Nu ska domstolen på nytt avgöra ett mål som rör konflikten mellan fri marknad och fackens rättigheter. Det blir första gången sedan Lissabonfördraget antagits, ett fördrag som Europafacket hävdar stärker de fackliga rättigheterna inom EU.

De senaste åren har EU–domstolen prövat flera mål som rör konflikten mellan marknadens frihet och fackens rätt att i kollektivavtal värna löntagarnas intressen. Och domstolen har i fyra uppmärksammade domar slagit fast att marknadens frihet går före.
Den 12 januari inleds en muntlig förhandling i EU–domstolen i ett mål som rör EU–kommissionens stämning mot Tyskland. Kommissionen anser att Tyskland bryter mor EU:s regler om offentlig upphandling.
Sverige, Danmark, de offentliga arbetsgivarna i dessa länder och Europas fackföreningsrörelse stöder Tyskland i detta mål. De menar att fallet handlar om rätten för facken och arbetsgivarna att i kollektivavtal värna de anställdas intressen.

I Tyskland kan löntagare kräva att arbetsgivaren avsätter upp till fyra procent av lönen till pensionssparande. De som är anställda av kommunerna eller av kommunala bolag har detta reglerat i kollektivavtal mellan arbetsgivarna och fackförbunden.
Enligt dessa avtal ska kommunala arbetsgivare avsätta en del av lönen hos pensionsförvaltare som med namn räknas upp i kollektivavtalet. Det kan vara institutioner för socialförsäkringar,
bolag inom Sparbankerna eller kommunala försäkringsorgan.
De tyska facken tycker att detta fungerar bra.
Men EU–kommissionen kräver att kollektivavtalen om pensionssparande slängs i papperskorgen.

Kommissionen anser att Tyskland måste upphandla pensionsförvaltandet för de offentligt anställda, och då låta alla intresserade i alla EU:s medlemsländer få chansen att delta i upphandlingen.
Från början var det inte självklart att den svenska regeringen skulle ge sitt stöd till Tyskland i EU–domstolen. Det skedde först efter att LO, TCO, SACO samt arbetsgivarna i statliga Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting krävt att regeringen skulle agera i frågan.
En representant för den svenska regeringen kommer att vara med vid den muntliga förhandlingen i domstolen och då förklara stödet för Tyskland i detta mål.

Arbetsgivarverkets chefsjurist Karl Pfeifer och tjänstemannafackens organisation TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär kommer också att vara på plats för att övervaka det som händer vid den muntliga förhandlingen.
– Vi gör det för att markera hur viktigt detta mål är för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det handlar om rätten att förhandla och om medbestämmande över pensionerna, säger Ingemar Hamskär.
Enligt honom är pensionssystemet i offentlig sektor i Tyskland och i Sverige lika utan att vara identiska.

Dessutom innehåller svenska kollektivavtal överenskommelser om försäkringar vid sjukdom och olycksfall samt trygghetsavtal som ska hjälpa den som är på väg att bli arbetslös. Inte heller detta har upphandlats utan förvaltas av bolag som arbetsgivare och fack har gemensamt eller av utomstående bolag som parterna har enats om.
– En framgång för kommissionen i Tysklandsmålet skulle få mycket olyckliga konsekvenser den svenska modellen och kollektivavtalen inom den offentliga sektorn, säger Ingemar Hamsskär, TCO.
Han menar att detta riskerar att drabba arbetstagarna.
– De kollektivavtalade tjänstepensionerna är enkla att administrera och vilar på en solidaritetsprincip som ger ett bra försäkringsskydd även för dem som har lägre inkomster. Det är ett skydd som inte fungerar om rent marknadsmässiga villkor ska gälla, som EU–kommissionen kräver, fortsätter Ingemar Hamskär.

Han ser paralleller till Lavalmålet, där EU–domstolen underkände Byggnads och Elektrikernas blockad av ett skolbygge i Vaxholm när företaget vägrade att teckna svenskt kollektivavtal för inhyrda lettiska byggnadsarbetare.
– I Lavalmålet sa domstolen att det måste finnas starka skäl för att acceptera att fackliga rättigheter inskränker den fria rörligheten för företag. Nu handlar det om föreningsfriheten och den fria förhandlingsrätten för de offentligt anställda. Frågan är om domstolen på nytt utmanar vår kollektivavtalsmodell, säger han.
Ingemar Hamskär får medhåll av Lena Emanuelsson, sektionschef för Sveriges Kommuner och Landsting.
– Vi vill värna den fria förhandlingsrätten, därför har vi varit med och krävt att den svenska regeringen ska ställa upp för Tyskland i EU–domstolen. Detta är ett viktigt principiellt mål, säger hon.

Kommunal tycker dock inte att det finns anledning att oroa sig för mycket ännu.
– Om LO har protesterat står vi självklart bakom detta. Men våra pensioner berörs inte av Tysklandsmålet. Vi har inte inskrivet i våra avtal hur medlemmarnas pensioner ska förvaltas. Det får de välja själva bland de förvaltare som är godkända av finansinspektionen, säger ombudsman Inger Hjärtström.
Hon tillägger att Kommunal ännu inte har något centralt kollektivavtal med kommunerna och landstingen om trygghetsfrågor vid uppsägningar. Förhandlingar om detta lär bli en del av avtalsrörelsen 2010.
– Därför finns det inte anledning för oss att känna oro i den frågan heller. Möjligen kan våra försäkringar vid sjukdom och olycksfall påverkas. Men vi får anpassa oss och laga efter läge när EU–domstolen bestämt vad som gäller. Det finns ingen anledning att ta ut en massa oro i förväg och onödan, säger Inger Hjärtström.