I Sverige är många med i facket jämfört med andra länder. År 2008 var 71 procent medlemmar.
Ännu fler har kollektivavtal, över 90 procent 2007.
Mycket av det som i andra länder står i lagen, bestäms i Sverige genom avtal. Både fackförbunden och arbetsgivaren har föredragit att komma överens om vad som ska gälla, framför att staten ska gå in och bestämma.
Med det innebär att det inte finns så många lagar som skyddar dem som inte har kollektivavtal.
På senare år har andelen som är med i facket minskat och fler arbetsgivare avstår från att teckna kollektivavtal. Om den trend-en fortsätter kommer fler att ha ett ganska dåligt skydd. Då kanske systemet måste göras om.
Man brukar ofta jämföra med USA och Frankrike. I båda dessa länder är få med i facket.
Men länderna har valt mycket olika sätt att organisera lönesättning, arbetsrätt och försäkringsskydd.

Hur bestäms lönerna?
I många länder är det staten som bestämmer minimilönen, alltså den lägsta lön som en arbetsgivare får ge en anställd. Staten bestämmer också när lönen ska öka och med hur mycket.
I Frankrike förhandlar facket med arbetsgivaren om löner. När ett avtal är klart ansöker facket om att avtalet ska gälla alla på området. Avtalet förvandlas till lag.
I USA förhandlar facket bara för sina egna medlemmar. De flesta är inte är med i facket och får förhandla för sig själva. På stora företag erbjuder arbetsgivaren ett standardavtal. Den som vill ha högre lön kan själv gå till chefen och kräva mer. Den som får nej säger ofta upp sig och försöker få ett annat jobb med bättre villkor. När det finns gott om jobb är det lättare att få igenom sina krav.

Vem försvarar de anställdas rättigheter?
I Frankrike finns en stor statlig inspektörsorganisation som kontrollerar att villkoren följs.
I USA är det vanligt att man stämmer varandra. En arbetstag-are kan stämma sin arbetsgiv-are. Det finns advokater som inte tar någon avgift, utan i stället tar en andel av skadeståndet man får om man vinner.

Vem ordnar försäkringar och pensioner om inte kollektivavtalen finns?
Tre alternativ är tänkbara:
– Samhället ordnar lösningar som gäller för alla.
– Varje företag tar fram egna lösningar för sina anställda. Då skulle villkoren bli väldigt olika för olika människor.
– Man får själv se till att skaffa de försäkringar man behöver, och spara till sin egen pension.

Vad skulle hända med löner och andra arbetsvillkor?
Med en amerikansk modell i Sverige skulle skillnaderna öka. Personer med efterfrågad kompetens få bättre villkor, andra sämre. Lönerna skulle stiga när det är gott om jobb och sjunka när det är ont om jobb.
Med en fransk modell, där kollektivavtal blir lag, skulle det inte bli någon större skillnad mot den svenska modellen, tror Henrik Lindberg, ekonomiforskare på Näringslivets forskningsinstitut Ratio.
Men sociologen Anders Kjellberg vid Lunds Universitet tror att löner och andra villkor skulle bli sämre, eftersom facket med färre medlemmar skulle få mindre kraft bakom sina krav.

Källa: Henrik Lindberg, Ratio och Anders Kjellberg, Lunds Universitet