Men det jag vill skriva om idag är HBT. Det är ett samlingsbegrepp för homo, bi och transsexuella. Själv kallar jag mig helst regnbågsmänniska.
Jag var gift med en man i tjugo år, men sedan vi skiljdes för tolv år sedan har jag hållit ihop med en kvinna. Idag är det ingen stor sak för mig att prata om, men det har varit.
Det är inte så länge sedan jag ”kom ut” lite mer offentligt. Faktiskt fick jag hjälp av kommunal den gången också. Webbredaktören skrev en artikel i samband med att jag sjöng på Europride. Hon länkade till min novell ”Timotej”, som är en liten lifestory. Den som är intresserad kan läsa den, så slipper jag berätta igen.
 
Varför jag vill skriva om det, det är för att jag med facit i hand vet hur mycket det förändrar att vara öppen. Att acceptera att man inte har rätt att finnas som den man är, är att bekräfta att det är så, att ge attityderna rätt. Öppenheten ger en större immunitet mot att bli sårad. Jag är en vanlig hygglig människa och den som kräver respekt blir lättare respekterad.
Fast jag vet – rädslan för att vara ”fel” är djupt rotad och det handlar inte bara om vem man blir kär i. Vi människor har så mycket normer och åsikter om hurdan en person ska vara för att passa in i mönstret.
Men när man jobbar i hemtjänsten får man ständigt öva sig i att möta människor och respektera olikheter – hurdana de är, hur de har det i sina hem, slott eller koja, beteenden som vi inte alltid förstår oss på…vi har ingen måttstock att döma efter.
Behöver en människa hjälp så är det i den änden vi börjar.  
 
För att återgå till min egen resa. Jag har frid med mig själv nu. Fast kanske jag får det att låta enklare än det är. Genom mina sånger och genom mitt engagemang i rfsl, får jag kontakt med både ungdomar och vuxna som mår väldigt dåligt i sitt sökande efter en identitet och under omgivningens tryck. Precis som jag har gjort.
På Europride mötte jag också gayfolk från länder där det är livsfarligt att bli avslöjad. Nyligen deltog jag i Uganda worldprayer day. I Uganda får man sju års fängelse för homosexuella handlingar.
Hur kan man begripa!?
 
Idag vill jag länka till min sida där temat är ”på kärlekens stigar”. Överst har jag lagt en sång jag skrev en sömnlös natt för längesen, en gestaltning av hur det kändes. Tyckte att jag hörde ett skrik inuti och att jag sprang genom en mörk skog.
Men jag hör till de lyckliga människor som alltid vetat att ljuset finns på andra sidan och där vandrar jag nu. Andra sången i listan skrev jag till Regnbågsmässan i Sofia kyrka där jag sjöng i februari.