Utspelet på DN-debatt kommer samtidigt som ekonomerna i en rapport befarar att kommunerna och landstingen 2011 kommer att få underskott på mellan 10 och 18 miljarder. Regeringen tar det året tillbaka 12 av de 17 miljarder man ger för nästa år.
I debattartikeln ställer man frågan öppen om SKL ska säga upp löneavtalet för sjuksköterskorna. I motsats till så gott som alla andra grupper har sjuksköterskorna redan ett löneavtal för det året. Man ska bedöma om landstingen klarar sjuksköterskornas 2 procent.

Anders Knape
Anders Knape (M), ordförande Sveriges kommuner och landsting.

KA frågade SKL:s ordförande Anders Knape (M) varför han ”sparkar” på sjuksköterskorna och inte på finansminister Anders Borg (M).  
Han håller inte med om den bilden:
– Vi måste sträva efter att få till ansvarsfulla avtal som säkrar jobben för framtiden.
Men det är ett avtal på två procent som ni nu ifrågasätter.
– Ja vi måste ändå diskutera den nivån med tanke på den situation som Sverige och vi som arbetsgivare befinner oss . Klarar vi av att hantera den? Det vore oansvarigt att inte göra det.
Vad skickar det för signaler till andra fackförbund? Era ekonomiska prognoser säger att timlönerna i Sverige ökar med 2,3 procent 2010 och 2011.
– Vi måste i den kommande avtalsrörelsen vara mycket tydliga med att utrymmet för löneökningar är mycket begränsat. Det säger våra medlemmar att vi ska göra.
Den kommunala ekonomin är ingen marknadsekonomi utan helt politisk styrd. Inkomsterna bestäms av riks- och kommunpolitiker.
Varför skriver du inte DN-debattartikel och kräver att finansministern inte tar tillbaka de 12 miljarderna?
– Det vore inte ansvarsfullt om jag sa till Anders Borg: skicka 12 miljarder till mig så att jag kan öka lönerna kraftigt i vår sektor. Om inte vår omgivning, övriga arbetsmarknaden gör det.

Knape understryker att SKL:s politiska ledning står bakom. Förutom fyra borgerliga politiker finns också socialdemokraten och SKL:s andre vice ordförande Ilmar Reepalu med .
– Vi har insikten att vi inte bara kan springa till finansministern och säga: nu har vi slutit väldigt dyra avtal så skicka pengar. Vi måste ta ansvar för den kommunala sektorn och för att Sverige klarar sig så bra som möjligt ur den svåra situationen.
Vad betyder för dig ”väldigt” höga löneökningar i förhållande till de 2,3 procent som SKL-ekonomerna tror på för Sverige?
– Jag vill inte definiera det. Vi har konstaterat att vi har ett avtal (med sjuksköterskorna) på 2 procent och att vi måste diskutera med våra medlemmar om det är en acceptabel och rimlig nivå.
Du måste väl kunna säga något så att man begripa vad de menar med ”väldigt” höga löneökningar?
– Du får vänta till arbetsgivarsiden och arbetstagarsidan lägger sina bud.
– Jag ser ju att det i den allmänna debatten talas om 3-3,5-4 procent. Avtal på den nivån finns inte i vår tanke.
Vad är då ditt buskap Anders Borg vad gäller statsbidragen?
– Vi har så sent som igår i riksdagens finansutskott redovisat de bekymmer vi ser för 2011 och 2012.
– Men du kommer inte få mig att flytta den situation vi befinner oss i till Borgs knä, eller eventuellt en ny finansminister i framtiden.
Men har både rikspolitiker och kommun politiker ett gemensamt ansvar för välfärdssektorn?
– Vi gör bedömningen att de statsbidragsnivåer som hittills är redovisade för 2011 och 2012 är otillräckliga.
Sverige befinner sig i den värsta efterfrågekrisen sedan 30-talet och ni vill ta ansvar för samhällsekonomin. På vilket sätt ska ni hjälpa till så att undersköterskor, vårdbiträden och städare ska kunna öka sin konsumtion, bidra till ökad efterfrågan i landet.
– Konsumtionsutrymmet för stora grupper i Sverige har ökat under senare år.
Ja, men hur tänker ni framåt? Hur ska ni stärka deras köpkraft?
– Vi har ett långsiktigt ansvar så att vi inte igen hamnar i en situation där köpkraften bara går ner. Avtal på låga nivåer är en förutsättning för att säkra stora gruppers möjlighet att ha en bibehållen och över tid få en ökad köpkraft.
Är det ett problem att den kommunala sektorn har förhållandevis många lågt avlönade kvinnor?
– I kvinnoyrken överhuvudtaget, i både privat och offentlig sektor, har man i allmänhet lägre löner än män vad har. Sedan kan jag konstatera att när det gäller jämställda löner är vi i vår sektor betydligt bättre än man är i den privata.
– Sedan kan man tycka att de ska upp mycket mer. Men jag måste parera två saker: ett rättmätigt intresse bland våra anställda att ha en rimlig lön och den förmåga som finns att betala de lönerna långsiktigt, för att säkra den verksamhet vi bedriver.

Företrädare för SKL har argumenterat för sifferlösa avtal där lönesättningen sker helt lokalt.
Ska en undersköterska som jobbar i en kommun med bättre ekonomi ha en bättre löneutveckling än den vars kommun har sämre ekonomi?
– Vi har ett tryck från våra medlemmar och vi har mött ett stort intresse från fackliga organisationer för att en stor del av lönebildningen ska ske lokalt. Avtal vi slutit med Kommunal på nationell nivå har varit ett föredöme, ur den aspekten, i jämförelse med jämförbara avtal på den privata sidan.  Kommunal har inte ställt krav på väldigt höga individgarantier. Det ger förutsättningar till att anpassa lönebilden till de lokala förutsättningarna.
Så du kan tänka dig en fortsättning med avtal där man sätter det lägsta utrymme, en lägsta lönepott, som kommunen måste fördela?
– Den typen av avtal bygger ju på att man lämnar över ett stort ansvar för lönebildningen. Och vad vi kan se har det så här långt varit framgångsrikt även för de fackliga organisationerna. Högre löneökningsnivåer än på den privata sidan.