”Höjda reallöner oerhört viktigt”
De senaste årtiondenas press på lönerna i Europa oroar LO:s chefsekonom Lena Westerlund. I Sverige tycker hon dock att lönebildningen fungerat väl. Fortsatta höjda reallöner är viktigt för att motverka krisen.
LO-ekonomerna och andra etablerade prognosmakare hade ingen aning om att en mycket djup kris stod för dörren. Likadant var det före krisen på 90-talet.
KA har tidigare skrivit om hur kriser ibland resulterat i radikala omvärderingar av nationalekonomiska ”sanningar”. För Lena Westerlund handlar lärdomarna om att utveckla modellerna, att ta in de senaste ”vetenskapliga rönen.” Speciellt viktigt är att följa kreditexpansionens betydelse. Lånemarknaden väger tungt.
– Även om vi utvecklar vår konjunkturmodell är det inte säkert att vi klarar av att förutspå nästa kris, säger hon.
KA har tidigare också beskrivit hur amerikanska hushålls konsumtion med allt mer lånade pengar var centralt för andra länders, bland annat Sveriges, handelsöverskott och ekonomiska blomstring.
Var det inte uppenbart att konsumtionsökning för lånade pengar i USA skulle få ett förskräckligt slut?
– Att vi skulle ha kunnat räkna på det i prognoserna för Sverige? Nej, vi har ingen världsekonomisk prognosmodell.
Lena Westerlund, chefsekonom LO. |
KA frågar henne om Sverige kan få ny kraftig ekonomisk tillväxt genom ett växande handelsöverskott? Eller om konsumtion inom landet i högre grad måste gå hand i hand med tillväxt.
Hon svarar att även ökade reallöner och välstånd skapat efterfrågan. Den lånefinansierade konsumtionen i omvärlden kommer att minska, de amerikanska hushållen måste börja spara.
– Det blir svårare för oss att exportera oss ut ur krisen. En god utveckling av den inhemska konsumtionen blir relativt viktigare, säger hon.
Det varnas ofta för att för höga löneökningar skulle göra att svenska företag inte kan konkurrera med utländska.
Visar inte landets gigantiska handelsöverskott i stället på en urstark konkurrenskraft. Har löntagarna fått en korrekt bild av det svenska löneläget?
– Vi tycker inte att vi gett löntagarna en felaktig bild av hur stort löneutrymmet är. Löneök-ningarna ska vara förenliga med produktivitetsökningen på sikt och inflationsmålet. Då kan det bli ökade reallöner och en god sysselsättningsutveckling.
Pekar inte stort och växande handelsöverskott på att svenska företag varit gynnade av låga lönekostnader?
– Vi har haft en god konkurrenskraft och vi måste relatera våra löneökningar till omvärlden för att behålla den. Löneök-ningstakten får inte vara inflationsdrivande.
Hon tycker inte att löntagarna skulle ha kunnat tagit ut mer.
– Vi tycker att vi har en lönebildning som fungerat väl.
För att öka konsumtionen kan det behövas ett minskat sparande i Sverige, tycker hon. LO-ekonomerna diskuterade efter 90-talskrisen behovet av en ”trygghetschock”.
– Att det offentliga verkligen visar att våra trygghetssystem kommer att leverera mycket goda pensioner, en generös a-kassa och så vidare.
En liten del av befolkningen har fått enormt höga inkomster, ofta från kapital. Och vinnarna spar en betydligt större andel av sina inkomster.
– Ja, bland annat riskkapitalist-erna, och de rikaste påverkar sparkvoten mycket. Vi behöver ett skattesystem som omfördelar bättre. Och fortsatta starka parter på arbetsmarknaden så att löntagarna kan få sin del av löneutrymmet, säger Lena Westerlund.
Har de inte kunnat bli så rika för att ni i LO varit återhållsamma?
– Det är mer komplicerat än så. Det finns ingen direkt koppling utifrån hur jag ser på samhällsekonomin.
Undersökningar visar att de svenska riskkapitalisterna har varit vinstrikast i Europa och att den svenska börsen gick bättre än många andra.
Var dessa ”morötter” för kapitalägare nödvändiga för att Sverige skulle få en så kraftig ekonomisk utveckling?
– Nej, det jag tror jag inte. Det hade gått utan att en liten klick tjänat enorma pengar.
KA har tidigare visat hur löntagarna i Europa får en allt mindre del av kakan, BNP, och kapitalägarna en allt större.
– Det är ett jätteproblem att löneandelen i så många länder sjunker. Företagen måste ha en viss vinst så att det blir lönsamt att investera i produktion. Men utvecklingen visar att det utrymme som ökad produktivitet skapar inte tas ut av löntagarsidan.
En ökad och varaktig arbetslöshet har bidragit till att försvaga löntagarnas ställning.
– Det är oerhört allvarligt. En politik för full sysselsättning, en politik som stärker facklig organisationsgrad och främjar kollektiva förhandlingar ökar löntagarnas möjlighet att får en större och rättmättig andel.
Löntagarna svarar för den huvudsakliga delen av konsumtionen. Kan minskad löneandel vara en orsak till växande arbetslöshet?
– Frågan är mer komplicerad än så. Det ser lite olika ut i olika länder. I vissa har man fört en politik som gör att efterfrågan inte stimuleras tillräckligt. Man kan också ha bristfälliga trygghetssystem så att hushållen sparar när de kanske borde konsumera.
Hon kommer in på de stundande avtalsförhandlingarna.
– Att höja reallönerna är oerhört viktigt under krisen bland annat för det stärker efterfrågan.