– Jag hade tidigare jobbat som personlig assistent i Marks kommun. När jag började här 2008 började jag snart fundera över hur det kunde vara så, att jag varken skulle få ob- eller jourersättning, säger Frida Grönlund, personlig assistent.
Från och med den 1 juni i år är det lokala avtalet uppsagt. Plötsligt har lönen ökat med en till två tusenlappar i månaden, sen jourpassen börjat ersättas enligt det centrala kollektivavtal­et.

Frida Grönlund och hennes två kollegor Krister Maltby och Mag­nus Franzon Uvebrant har under ett par års tid försökt få Kommunal att förstå att det lokala avtalet inte är bra. Inte förr­än i år fick de gehör. Nu kräver de att Kommunal betalar dem retroaktivt för ersättning de gått miste om. Beloppen de yrkar på är på cirka 20 000 i Frida Grönlunds fall och upp till över 100 000 kronor, som i Krister Maltbys fall.
Skulle alla Ängelholms personliga assistenter kräva Kom­munal på pengar handlar det om mångmiljonbelopp.
Det var 1999 som Kommunal i Ängelholm kom överens med kommunen att göra avsteg från det centrala avtalet.
 – När det gäller arbetstiderna är avtalen identiska, säger Krister Maltby.
Förbundet har, i ett svarsbrev undertecknat av ombudsman Per Holmström, avvisat ersättningskraven.
– Som jag skriver i brevet så finns det inget förbud mot att teckna lokala avtal som är sämre än det centrala avtalet. Och även, om det nu är så, att man tecknat ett avtal lokalt som är sämre så är det i normalfallet inget som Kommunal betalar ut ersättning för, säger Per Holm­ström.

Medlemmarna har överklagat till Kommunals förbundsstyrelse. Förbundsstyrelsen begärde vid sitt senaste sammanträde mer utredning i ärendet. Even­tuellt tar förbundsstyrelsen ställning nu i dagarna.
Varför gick facket i Ängelholm med på detta?
En av underskrifterna på avtalsprotokollet tillhör Lars Fri­man, ombudsman vid avdelning Skåne.
– Från början var det för att förbättra förutsättningarna för att höja sysselsättningsgraderna, säger han.
Men ni har ju skrivit bort ob-ersättning och jourersättning.
– Jo, det stämmer. Men då måste man veta hela historiken från början, säger Lars Friman.
Han minns att medlemmarna var nöjda. De ville inte ha det centrala avtalet.
– Det fanns medlemmar och arbetsplatsombud med i förhand­lingsdelegationen.
Han säger också att det inte finns några bevis för att det lokala avtalet skulle vara sämre ur medlemmarnas synvinkel.

Lena Retzius, ombudsman på förbundet i Stockholm, såg till att avtalet till slut sades upp.
– Vi sade upp avtalet för att det kom kritik. För vissa blev det bättre, för vissa blev det sämre, säger hon.
För vem det skulle vara bättre med det lokala avtalet kan hon inte svara på.
– De måste ha gjort den bedömningen att det var bättre för medlemmarna.
På arbetsgivarsidan undertecknades avtalet av Per Sunde­lius, förhandlingschef vid Ängel­holms kommun.
– Inom omsorgen på 90-talet var det en hög andel jour i förhållande till sysselsättningsgrad­en. Det var det som var anledningen.
Men i avtalet står inte ett ord om att arbetsgivaren förbjuds lägga ut mycket jour i förhållande till arbetstiden, vilket var ett problem på 90-talet.
För vem skulle det lokala avtal­et vara förmånligare?
– Jag vet inte, säger Per Sunde­lius.
Under förhandlingarnas gång vilade ett hot om att folk skulle kunna bli av med jobben, säger både Lars Friman och Per Sunde­lius.
– Vi trodde att vi skulle behöva säga upp folk om vi gick på det centrala avtalet. Men så var det ju inte, säger Per Sundelius.
Får medlemmarna nej till ersättning från Kommunals förbundsstyrelse, kan det bli rättslig process med så kallat skiljemannaförfarande.

Jourersättningsavtal

Bilaga H (har nu bytt namn till bilaga J) i det centrala kollektivavtalet reglerar hur arbetstid och ersättningar ska beräknas för personal  som jobbar jour inom handikappomsorg. Det var den parterna i Ängelholm gjorde av­-steg ifrån.
Assistenterna skulle kompenseras genom höjd sysselsättningsgrad.
Det står i uppgörelsen att sysselsättningsgraden ökar med hälften av den tid man jobbat jour. Men samma sak står i det centrala avtalet fast med andra ord.
Kommunen och representanter för Kommunal gick igenom det lokala avtalet 2007 och kom fram till att det var bättre. Men arbetsgruppen jämförde inte med bilaga J, utan enbart med paragraf 22 i det centrala avtalet, där endast jourersättning anges.