Farväl Falkenberg-regissören Jesper Ganslandts egensinniga berättarteknik irriterar och kittlar på samma gång. Mest känns den tyvärr krystad. Den här filmen handlar om Krister som vaknar upp hemma i villan med blod på sig. Han tvättar av sig och går ut i sin vardag. Han mår dåligt, får ångestattacker, blir arg, gråter. Något har hänt med hans familj, vad får man inte veta.
Regissören antyder en massa saker, har han slagit ihjäl sin fru, och i så fall varför? Man får inte veta. Det kommer poliser.
Även om det är lite intressant att göra så här så tar berättargreppet överhanden för mycket.
Regissören själv har kallat det för en ”feel bad-komedi”. Så värst mycket komedi är det inte men Olle Sarri, som är med i princip i varenda bildruta, övertygar i sitt dåliga mående men så värst illa till mods känner man sig ändå inte efteråt, i upptagenheten av vad filmen handlade om.
