1 Thomas Parling, psykolog som har forskat om ätstörningar, säger att människor har blivit allt mer missnöjda med sina kroppar.
En orsak är att smalhetsidealet lanseras så hårt i media. Till exempel har man mätt folk som framträder i teve. De har över en tid blivit allt smalare, samtidigt som tittarna blivit tjockare.
När det gäller vårt utseende  jämför vi oss med de allra högsta idealen, som fotomodeller. Vi jämför oss inte med grannen. När det gäller andra saker, som till exempel lön, så jämför vi oss med mer näraliggande ideal, med kollegorna och inte med näringslivets toppar.
– Det är en lustig sak som vår psykologi gör, man vet inte riktigt varför, säger Thomas Parling.
Människor har en tendens att tycka att vi är lika bra eller lite bättre än andra. Det är en psykologisk försvarsmekanism som skyddar oss. Men den mekanismen fungerar inte när det gäller utseendet: Istället tycker vi att vi är fulare och tjockare än andra, berättar Thomas Parling.

2 Men smalhet har inte alltid varit idealet. Ibland har det ansetts fint att vara yppig, det kan man se bland annat på äldre målningar.
Det som styr vilka ideal som gäller är samhällets krav på hur människor ska vara, berättar idéhistorikern och professorn Karin Johannisson.
Idag vill samhället att vi ska vara ambitiösa och jobba mycket. Dagens idealkropp är inte bara smal, utan också hård och fast.
– En sådan kropp signalerar kontroll, prestation och ambition, säger Karin Johannisson.
Även på 1800-talet var det smalhet som gällde, för borgerlighetens unga kvinnor. Men då signalerade smalhet något annat, nämligen vekhet och bräcklighet. Kvinnorna skulle passas in i den tidens ideal, som var att mannen stod för försörjningen och kvinnorna var hemma.
Vid 1900-talets början oroade man sig för det minskade barnafödandet. Då lanserades ett rundare ideal, en sund kvinna som skulle orka föda många barn.
Idealen har också växlat beroende på klass och kön: För 1800-talsmannen signalerade smalhet tänkande och intellektuell skärpa. Arbetarklasskvin-nan skulle absolut inte vara tanig och bräcklig, utan kraftig och muskulös.
Idag är det däremot i stort sett samma ideal oavsett både kön och klass. Den runda direktörsmagen var förr ett tecken på makt, nu syns den inte ofta.
– Idag finns nästan inte någon i maktposition som inte är smal. Även direktörskroppen ska signalera ambition och kontroll, säger Karin Johannisson.

3 ”Kontroll” är ett ord som nämns även av Maria Lennernäs, professor i mat- och måltidskunskap vid högskolan i Kristianstad.
– Ytterst är det jag själv som bestämmer vad jag stoppar i munnen. Med vår övervikt vittnar vi inför vår omvärld att vi inte kan behärska oss. Därför är det så känsligt, säger Maria Lennernäs.
Hon kommenterar också varför olika dieter kan få så stor genomslagskraft att folk nästan börjar gräla i lunchrummet om vilken diet som är bäst.
– Folk har för lite kunskap för att förstå helheten.
De flesta vet väldigt lite om vad kroppen behöver, anser hon. Den här osäkerheten utnyttjas av företag som tjänar pengar på att sälja sin metod och sina livsmedel, och får oss att hålla fast hårt vid vår tro på vad som fungerar.
Maria Lennernäs uppfattning är att ingen diet är den rätta för alla. Det är olika vilken mat man blir mätt av. Det är olika vad man kan acceptera att äta under en längre tid. Stress, sömn, motion och hormoner spelar också in.
Maria Lennernäs känner sig ganska uppgiven inför alla företag som säljer produkter med hälso- och bantningsargument.
– Det är löjligt att tro att oliv-olja är nödvändig, vi har klarat oss jättebra utan den.
Människokroppen är suverän på att omvandla olika sorters mat till bränsle. Det är därför människan har kunnat överleva i alla klimatzoner.
– Kroppen är som en kombipanna som går att elda med pellets, olja och ved, säger Maria Lennernäs.