Undersökningen ”Vågar vi slå larm om missförhållanden och vilka repressalier hotar?” har gjorts på uppdrag av Kollega, Unionens fackförbundstidning.
Resultatet presenterades vid ett seminarium om yttrandefrihet som tidningen arrangerade under onsdagen i Stockholm.

På frågan om privatanställda bör ha samma meddelarfrihet som offentligt anställda svarade 69 procent av de 1165 intervjuade Ja, 17 procent svarade Nej och 14 procent svarade Vet ej.
Bland Nej–sägarna var motiveringen att de är rädda om jobbet, att de är lojala med företaget och att de inte vill vara skvallerbyttor genom att avslöja vad som händer på arbetsplatsen.
Bland Ja–sägarna tycker en stor majoritet att anställda först ska kontakta arbetsledning och facket för att ge dem chans att rätta till det som är fel. Men om detta inte leder till att missförhållanden ändras tycker majoriteten att det är rätt att slå larm via media.

Unionens vice ordförande, Peter Hellberg, tycker att privatanställda i princip borde ha samma yttrandefrihet och meddelarfrihet som offentligt anställda (rätt att tala med journalister utan risk för repressalier från arbetsgivaren som i offentliga sektorn inte ens får forska efter journalistens källa på arbetsplatsen).
– Det finns möjligheter att i kollektivavtal försäkra sig om att det inte ska läcka ut företagshemligheter, sa han vid seminariet.

Lars Gellner, arbetsrättsjurist vid organisationen Svenskt Näringsliv, förklarade att arbetsgivarna är helt emot att stärka yttrandefriheten för de privatanställda.
– Det skulle riskera att luckra upp lojalitetsskyldigheten och äventyra konkurrensförhållanden, sa han.
Lars Gellner påpekade att en undersökning för några år sedan visade att offentligt anställda är räddare än privat anställda att framföra kritik, trots att de har bättre skydd i lagen.

Chefen för LO–TCO Rättsskydd, Dan Holke, sa att kommuner och landsting lika ofta som privata storföretag köper ut obekväma anställda när det saknas saklig grund för uppsägning eller avsked.
Han är kritisk till att kommuner och landsting har möjlighet att med skattepengar på detta sätt köpa sig fria från domar i arbetsdomstolen som ogiltigförklarar uppsägningar och avsked.
– Offentliga sektorn borde respektera domstolarna bättre, sa Dan Holke.

Sophie Thörne, arbetsrättschef vid Sveriges Kommuner och landsting, ser inga behov av att stärka yttrandefriheten för de offentligt anställda.
Regeringen förbereder ett förslag om att chefer i kommuner och kommunala bolag ska kunna åtalas för brott om de forskar efter källor eller utsätter dem som talar med journalister för repressalier.
– Jag tycker att detta förslag är att skjuta över målet om syftet är att stärka yttrandefriheten, sa Sophie Thörne.

Tidningen Kollega delade vid seminariet ut sitt civilkuragepris till undersköterskan Peter Magnusson som enligt juryns motivering ”visat mod och integritet i kampen för yttrandefrihet på sin arbetsplats, Södertälje sjukhus intensivvårdsavdelning. Inför chefer och i media har han slagit larm om ett främlingsfientligt beteendemönster hos flera av de egna arbetskamraterna, vilket har varit kränkande för såväl patienter som anställda.”
Peter Magnusson är avstängd från sin arbetsplats och det är osäkert om han tillåts att komma tillbaka.
Ingen av de som deltog i diskussionen vid seminariet rekommenderade honom att nämna civilkuragepriset i kommande jobbansökningar.
– Det är ingen merit i arbetsgivarnas ögon, sa Lars Gellner.