– Ska vi klara jobben, en bra skola och utbildning för våra unga och vården för våra sjuka och gamla, då kommer det att krävas ökade skatteintäkter, skriver Socialdemokraternas Mona Sahlin och Thomas Östros i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Miljöpartiet vill däremot inte ha en ny förmögenhetsskatt, medan Vänsterpartiet vill höja skatterna mer och snabbare än i S-förslaget, säger deras partiledare till Svenska Dagbladet.
Frågan om vilka skatter Sverige ska ha, vilka som ska beskattas och hur mycket är högaktuell.
Regeringen har sedan den tillträdde 2006 satsat på skattesänkningar. Skatterna har sammantaget sänkts med 85 miljarder kronor de senaste tre åren.
Varje gång regeringen har presenterat nya steg i jobbskatteavdraget, som den sänkta skatten på inkomst av arbete kallas, har Socialdemokraterna protesterat. Men sedan har partiet ändå i efterhand accepterat dem.

Det sista steget i jobbskatteavdraget som regeringen aviserat tänker man dock inte ställa sig bakom. Budskapet från Socialdemokraterna är nu att det inte finns utrymme för skattesänkningar.
Istället vill S höja ett flertal skatter. Det handlar om en förmögenhetsskatt, höjd fastighetsskatt på exklusiva villor (med ett marknadsvärde på över sex miljoner kronor) och en höjd inkomstskatt för dem som tjänar över en miljon kronor om året.
Hela budgetmotionen från S presenteras i sin helhet senare i höst.

Representanter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet arbetar sedan i våras med att granska effekterna av den borgerliga politiken.
Deras första rapport handlar om just skatter, men också om ekonomisk kris, arbetslöshet och förändrade trygghetssystem.
– Vi vill skapa en gemensam problembild. Det är en av utgångspunkterna. Regeringen säger att de sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Då kontrollerar vi om det blivit så, säger Morgan Johansson, Socialdemokraterna.

Rapporten innehåller främst sammanställningar av material som redan presenterats. Till exempel den undersökning som Vänsterpartiet beställde av Riksdagens utredningstjänst för att se vilka som tagit del av regeringens skattesänkningar.
Resultatet visar att de grupper som tjänar mest fått störst sänkning av skatten. Det beror främst på att förmögenhetsskatten tagits bort och att fastighetsskatten har förändrats. Män som grupp har också fått större skattesänkningar än kvinnor.
– Hälften av skattesänkningarna har gått till den fjärdedel med högst inkomster, säger Morgan Johansson.
För att hamna i den fjärdedel av befolkningen som har högst inkomster ska man tjäna över 28 133 kr i månaden. Den gruppen har fått 49,2 procent av skattesänkningarna.

Den halva av befolkningen som har de lägsta inkomsterna (en månadsinkomst upp till 20 100 kronor) har jämförelsevis fått 19,4 procent av skattesänkningarna.
Tanken med den borgerliga skattepolitiken var att ekonomin och arbetsmarknaden skulle fungera bättre. Men verkligheten blev en annan, menar S, V och MP i sin gemensamma rapport.
– Sverige klarar lågkonjunkturen sämre än andra EU-länder och det beror på ofinansierade skattesänkningar, försämringarna i trygghetssystemen, att man inte investerar i byggbranschen och att Anders Borg tappat greppet om den egna budgetprocessen och låter miljonerna rinna genom fingrarna, menade Morgan Johansson.

Den rödgröna granskningsgruppen kommer att presentera ett tiotal rapporter fram till valet 2010. I början av hösten kommer en ungdomsrapport som tittar på ungdomarnas situation. Andra rapporter kommer att fokusera på arbetsmarknad, bostadspolitik och äldres situation.