Kommunal: ”Nästa stora fråga är bättre arbetsmiljö i lantbruket”

Anders Jonsson, förbundsombudsman, sitter som ersättare för LO i den svenska ILO-kommittén. I den ska fack, arbetsgivare och regering samarbeta för att se till att ILO:s konventioner som har antagits av Sverige efterlevs.
– Det är intressant att skapa internationella regler för arbetslivet. Och att följa skådespelet där arbetstagarna och arbetsgivarna agerar. Svenskt Näringslivs hållning tycks vara att ju mindre vi skriver på ju bättre. Arbetstagarsidan tycker tvärtom, berättar han.
Sverker Rudeberg som sitter för Svenskt Näringsliv i svenska ILO-kommittén håller delvis med.
– LO ser på ILO på ett felaktigt sätt. Om ILO håller på med nya konventioner inom områden som inte engagerar arbetsgivare och fack så tunnas respekten för ILO ut. Att det ska trilla ut en konvention varje år från ILO ser vi inget behov av, säger han. Men han tycker att ILO behövs.
– Lägsta godtagbara standard för arbetsvillkor världen över är viktig för frihandeln rent krasst ekonomiskt, förklarar han.

– Utan ILO hade vi inte haft den lagstiftning vi har i Norge, bland annat när det gäller arbetstider, säger Trine Lise Sundnes, sekreterare LO-Norge. FOTO: ANJA NIEDRINGHAUS

Anders Jonsson berättar att ILO nu försöker få en konvention om arbets­miljö i lantbruket.
– Tio länder, däribland Sverige, har antagit den. Minst 20 länder måste anta konventionen annars faller den. Vi arbetar därför med att få fler länder att anta konventionen, säger han.
Hans hjärtefråga är ILO 94, den konvention som säger att kommuner, landsting och staten måste se till att löner och villkor enligt kollektivavtal följs när verksamhet drivs på entreprenad efter offentlig upphandling. Sverige har till skillnad från 10 andra EU-länder inte skrivit under denna konvention. Det vill Anders Jonsson ändra på trots att EG-domstolen anser att konventionen strider mot EG-rätten.
Är det då värt allt detta tidsödande arbete inom ILO?
– Ja, säger Trine Lise Sundnes efter att i tre veckor ha deltagit i ILO:s arbetsmöte i Gèneve. Hon är sekreterare i LO-Norge med ansvar för bland annat ILO-frågor.
– Utan ILO hade vi inte haft den lagstiftning vi har i Norge, bland annat när det gäller arbetstider och villkor som ställs vid upphandling (ILO 94). ILO är den enda internationella organisationen där fackliga rättigheter kommer upp i ljuset. Fall om mord, fängsling och tortyr kommer fram, fortsätter hon.

Ulf Edström, internationell sekreterare i svenska LO och veteran inom ILO, håller med.
– Vi har haft nytta av att hänvisa till ILO för att stoppa dåliga förslag i Sverige, bland annat karensdag i arbetsskadeförsäkringen. Internationellt har det haft betydelse att ILO har fällt exempelvis Burma och Vitryssland. Det har bland annat medfört att de förlorat frihandelsförmåner i förhållande till EU, säger han.
Anders Jonsson tycker också att det är viktigt att fortsätta arbeta inom ILO, inte bara för att stärka facken mot arbetsgivare, EU och antifackliga regeringar i Europa.
– Vi har i Sverige bättre lagstiftning och högre nivåer. Men vi vill att kompisarna i världen ska få det lika bra. Det handlar om solidaritet, men också om protektionism som vi inte talar om lika öppet därför att det är inkorrekt. Vi vill att de ska få det bättre i sina länder, så att de inte flyttar hit och tar våra jobb, säger han.