De har kallats för kvinnopotter men avtalet säger inget om att det är bara kvinnor som ska få pengarna. Konkret beskriver avtalet mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting bara hur löneutrymmet i kommunen eller landstinget räknas fram.

Från centralt fackligt håll motiveras pengarna med att vissa yrkes- eller avtalsområden skulle vara lågt avlönade på grund av kvinnodominans.
Det vanligaste svaret från Kom­munals sektioner är att jämställdhetspotterna gynnade alla, både män och kvinnor, i kvinnodominerade yrken. Enligt svaren gäller det hälften av kommunerna. Lika vanligt som i fjol.

I 25 procent av kommunerna styrdes inte alls fördelningen av pottpengarna av att de beräknades på kvinnornas löner. Det är ungefär som förra året. I 21 procent av kommunerna var det enbart kommunalarna som tjänade under 20 000 som fick vara med och dela på potterna. Det är också samma nivå som i fjol.
En liten minoritet, 8 procent, säger att bara kvinnor, oavsett inkomst, fick dela på jämställdhetspotterna.

Och 5 procent svarar att enbart kvinnor som tjänade under 20 000 kronor fick del av jämställdhetspotterna. Det är fler än i förra årets undersökning. Eftersom män i Kommunals kvinnodominerade yrkesgrupper inte generellt har högre lön än kvinnor kan frågan ställas om det handlar om könsdiskriminering (se artikeln nedan). Men då lönerna ofta sätts individuellt och jämställdhetspotten bara är en liten del av löneutrymmet, kan det vara svårt att konstatera om någon enskild man diskriminerats.

Fotnot: Årets löneutrymme är 720 kronor per anställd samt 200 kronor per kvinnlig anställd med lön under 20 000 kronor i månaden (räknat på heltid). Hur mycket varje anställd fick avgjordes i förhandlingar mellan arbetsgivaren och det lokala facket.