Siffrorna han redovisar är något osäkra för 2009 eftersom de bygger på en enkät. Men för tidigare år har han uppgifter från lönestatistiken för kommuner och landsting.

Kvinnodominerade yrkesgrupper inom Kommunal har oftast fått lite högre löneökningar än de mansdominerade. Det handlar bara i genomsnitt om en hundralapp.
Inom kvinnodominerade yrken har lönen i genomsnitt ökat med 2 500 kronor under treårsperioden till 20 680 kronor. För mansdominerade en ökning med 2 400 kronor till 21 970 kronor.
I procent blir det 13,8 respektive 12,3 procent.

På tre år en minskning av löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom Kommunal på 100 kronor, är det bra?
– Jag bedömer att det är ett så bra utfall som det är möjligt att få, säger Kommunals avtalsansvarig Håkan Pettersson. Man kunde önska att det kunde gå fortare.
Han säger att han skulle vara nöjd om man kunde hålla den här takten framåt.

För Kommunal är inte bara de stora kvinnodominerade yrkesgruppernas löneläge som är ett problem. Ett problem är också att många medlemmar i mansdominerade yrken tjänar betydligt mindre än privatanställda.
Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn håller med om att det kan vara ett dilemma:
– Vi måste också arbeta för att männen inom exempelvis hantverksområdet, som avlönas lägre än på övrig arbetsmarknad, också kommer upp.

Peder Unander har också tittat på löneutvecklingen för identiska individer. Man utesluter då de som börjat och slutat under perioden. För kvinnodominerade yrken blir löneökningarna 14,4 procent och för de mansdominerade 13,1 procent.
Genom jämställdhetspotterna fick Kommunal ett större löneutrymme än många andra LO-förbund. Unanders beräkningar visar också att lönegapet mellan kommunalarna och verkstadsarbetarna har minskat lite grand. I genomsnitt tjänar nu en kommunalare 89 procent av vad en verkstadsarbetare gör. En ökning från 87 procent.

Kommer Kommunal fortsätta att kräva jämställdhetspotter i nästa avtalsrörelse?
– Fortsatt jämställdhetssatsningen blir ett starkt krav. Det är ofta dem med låga löner som jobbar deltid med otrygga anställningar, visstidsanställningar. Det är de tre sakerna vi kommer att lyfta fram, säger Håkan Pettersson.
IF Metall sa redan efter förra avtalsrörelsen att man inte kommer acceptera jämställdhetspotter en gång till.
– Ja, vad ska även jämföra med? Att man har gjort något förskräckligt, motvilligt åkt karusell, och säger det gör jag aldrig mer. Och så provar man igen om något år. Man ska aldrig säga aldrig.
– Vi får genom argumentation visa att det här är nödvändigt att göra. Jag upplever inte att Metall är emot det här utan vi har olika sätt att se på tekniken, hur det ska genomföras.