Varje gång jag reser mellan Sverige och USA kommer tankarna på olikheterna mellan mina två hem. Det finns mycket jag gillar i New York som kulturlivet, blandningen på folk och människors öppenhet och vänlighet mot främlingar.
Men det finns också mycket som jag aldrig kan vänja mig vid som de enorma klassklyftorna och att många inte har sjukförsäkring.

I morse var det vardag igen. Jag har precis lämnat barnen på dagis som ligger en tio minuters promenad från där vi bor. Att ha bra barnomsorg i New York är en lyx och ett ständigt bekymmer för föräldrar. Dagiset som vi har är privat, som i stort sett alla rimliga alternativ i området. Lokalerna är små eftersom hyrorna är så höga. Ägaren och föreståndaren bor i ett litet rum i samma lägenhet som är dagiset.
Avgiften för mina tvillingar är drygt 20 000 kronor i månaden. För det får vi en bra barnomsorg med engagerad och duktig personal. Men blöjor och sånt får man ta med själv. På många andra dagis får man också ta med barnens mat, och de kan ofta vara betydligt dyrare än det vi har.

När jag berättar för amerikanska föräldrar om svensk maxtaxa, kommunal barnomsorg och föräldraförsäkring tror de knappt att det är sant. Många amerikanska föräldrar går tillbaks till jobbet efter tre månaders obetalt barnledighet. Vill man vara med sina barn får man ofta sluta arbeta.
Jag har träffat många välutbildade kvinnor som hare gett upp sina yrkeskarriärer. Alternativet kan vara att få hjälp av mormor eller farmor, men det är inte så enkelt att begära att de ska ta hand om ens barn på heltid.
En annan vanlig lösning är barnflickor, nannys. Det är ett lågstatusjobb där många helt saknar utbildning. I mitt område ser jag varje dag massor med nannys, ofta svarta, som tar hand om andras barn, oftast vita.

Klass syns ofta på hudfärgen. Många av dem kommer från Karibien och det är inte ovanligt att de har lämnat sina egna barn bakom sig för att åka till USA och försörja familjen genom att ta hand om andras barn. I USA har jag lärt mig att uppskatta den svenska barnomsorgen och föräldraförsäkringen på ett helt nytt sätt.
Nu ska jag sätta mig och skriva om det tyska valet på min vanliga blogg, www.jonassjostedt.se.