Bland annat Almegas VD Jonas Milton argumenterar för lönestopp för att rädda jobben:
– Är det nu inte dags att, av omsorgen för de jobb som finns kvar, ompröva den reflexmässiga fackliga rollen som kravmaskin? skriver de.

På vilket sätt kommer krisen, sjunkande produktion och arbetslöshet, att påverka fackets krav inför avtalsrörelsen? frågade KA Håkan Pettersson.
– För det första måste vi se hur läget är i slutet på året när kraven ska fastslås. I grunden kommer vi att göra som under senaste tio-femton åren, diskutera och analysera vilket löneutrymme som det finns, svarar han.
Som ni ser på det här med löneutrymme, finns det något när svensk ekonomi går bakåt?
– Vi har ju aldrig satt lönenormen utifrån läget när ekonomin gått som bäst. Man måste ju göra en bedömning över vad som händer över viss tid. Framför allt gör jag inte bedömningen nu, vi får se vad som händer med ekonomin framöver.

Företrädarna för de stora privata arbetsgivarorganisationerna pekar ut höga lägsta- och ingångslöner som orsak till att ungdomsarbetslösheten är högre i Sverige än i många andra länder:
– Här måste facken se verkligheten i vitögat och ompröva en politik där en oundvikligkonsekvens är hög ungdomsarbetslöshet, anser de.
Håkan Pettersson tror inte alls på ett samband mellan lägstalönerna och ungdomsarbetslösheten:
– I synnerhet inte med de låga lägstalöner som vi har inom våra avtalsområden. Jag gör bedömningen att vi måste fortsätta att höja lägstalönerna i kommande avtalsrörelse.
Är du bekymrad inför kommande avtalsrörelse med tanke på kommunernas ekonomi, skatteinkomster som sviker med mera?
– Det är klart att man är bekymrad över hur det ser ut nu. Men man måste bedöma över tid, inte efter tillfälliga upp och nedgångar.
– Om prognoserna stämmer ser det väldigt mörkt ut. I slutet på året gör vi en bedömning när vi lägger våra avtalskrav. Råder det fortfarande stor osäkerhet lär det inte bli någon längre avtalsperiod.