SKL:s tf chefekonom Stefan Ackerby har tidigare sagt till KA att det i dagsläget är extremt svårt att göra prognoser:
– Jag måste erkänna att de inte är värda så mycket, sa han då om skatteprognoserna.
Eftersom kommunernas skatteinkomster beror på hur det går med Sveriges ekonomi gör också SKL-ekonomerna en bedömning . Den skiljer sig inte, enligt Ackerby, så mycket från finansminister Anders Borgs (M).
Ekonomerna på SKL tror också på att svensk ekonomi vänder uppåt nästa år. Till och med mer än Borg.
En enkät till kommunerna och landstingen i januari visade att 15 000 jobb skulle försvinna.

Men Ackerby tror nu, trots vad kommunerna sagt, att det istället blir 3 000 fler i år och bara 6 000 färre nästa. Han tror inte att man hinner skära ner så mycket i år. Skattehöjningar, i snitt 21 öre, och höjda statsbidrag är hans förklaringar. Och så att löneökningarna inte blir så stora nästa år.
Men även i SKL:s prognos växer gapet mellan kommunsektorns inkomster och de allt större behoven, på grund av befolkningsutvecklingen. Om hur det gapet ska slutas säger SKL:s ordförande Anders Knape (M):
– Naturligtvis är det rationaliseringar, besparingar och förändringar i verksamheterna som kommer att krävas. Det blir också skattehöjningar. Och en ytterligare väg att gå är också att staten också höjer upp statsbidragen för sektorn.
Han säger att det kommer att bli tuffa förändringar på vissa håll. Den ekonomiska situationen kan skilja mycket mellan olika kommuner och landsting.

Ett växande bekymmer är ökade kostnader för försörjningsstöd (socialbidrag), speciellt i kommuner som drabbas hårdast av arbetslösheten. Därför kommer kanske Knape kräva kompensation från staten:
– Kommer försörjningsstödet att belasta kommunerna på grund av ändrade regler på arbetsmarknaden så, som vi uppfattat det, är det inte kommunerna som ska ta smällarna för ökad arbetslöshet.
Anders Borgs vårbudget innehöll inga nya pengar till kommunsektorn i år. Nästa år blir det 7 miljarder som sänks till 5 miljarder följande år. Knape välkomnade att kommunerna fick ”stabila planeringsförutsättningar”.

SKL:s andre vice ordförande Ilmar Reepalu (S) som då i KA anklagade Anders Knape för att springa regeringens ärenden och svika kommunerna.
– Då är det konstigt att ordföranden inte framför medlemmarnas uppfattning utan anpassar sig till hur han tror att regeringen vill att han ska beskriva situationen, sade han då till KA.
Hur tycker då Anders Knape att Anders Borg sköter sig?
– Vi är inte intresserade att statens finanser går ner i källaren som skedde på 90-talet för vi vet vem som i högsta grad får vara med och betala för det, svarar han först och lägger till.
– Vad gäller statbidragen så gör jag bedömningen, och här kan jag luta mig mot uttalanden från statsministern, kommunministern och finansministern, att man följer utvecklingen i vår sektor och är beredda att återkomma.  Vår ekonomiska rapport visar att man bör förstärka sektorn med statsbidrag.

Ilmar Reepalu (S) är fortfarande lika kritisk mot Knape:
– Kommunernas och landstingens främste företrädare verkar måna mer om statsbudgetens sundhet än kommunernas och landstingens förutsättningar att leverera de välfärdstjänster som människor kanske tycker är viktigast i samhället.
Reepalu förväntar sig att SKL:s prognos för årets kommunala underskott kommer att växa betydligt i kommande prognoser. I hans kommun Malmö ser det ut som att bara kostnaderna för socialbidragen ökar mer än det extra statsbidrag som finansministern utlovat för nästa år.
– Nu står kommunerna och landstingen inför valet att antingen kraftigt höja skatten eller att kraftig spå på arbetslösheten och försämra välfärden, säger Reepalu.