I flera länder i EU saknar kvinnor rätt till ledighet efter barnafödsel. Socialdemokratiska kvinnor i Europa har därför drivit på i parlamentet om en lag som ska ge nyblivna mammor rätt att stanna hemma från jobbet i minst sex veckor. Detta har också blivit ett förslag från kommissionen.

De svenska EU–parlamentarikerna är emot att EU bestämmer vem av föräldrarna som ska vara hemma med barnet, men sympatiserar med kravet att kvinnor inte ska kunna tvingas tillbaka till arbetet direkt efter barnafödsel.
Vänsterpartiets Eva–Britt Svensson skrev ett ändringsförslag som ger mammorna rätt att stanna hemma men att det är varje medlemsland som i sin nationella lagstiftning bestämmer reglerna för föräldraledighet. Då skulle den svenska lagen om föräldraledighet kunna stå kvar som den gör.
Men det blev inget avgörande i parlamentet. Frågan sköts upp till efter valet i juni.

Den 1 juli är det Sveriges tur att vara ordförandeland i EU ett halvår.
– Min förhoppning är att det svenska ordförandeskapet tar tag i frågan i höst och driver Sveriges modell mot en mer jämställd föräldraledighet, säger Eva–Britt Svensson.
Hon, miljöpartisten Carl Schlyter och folkpartisten Ole Schmidt vann framgångar när parlamentet överraskande stödde deras förslag och stoppade kompromissen mellan ministerrådet (regeringarna i EU–länderna) och parlamentet om fildelning.

De svenska EU–parlamentarikerna fick majoriteten med sig på att det är fel att stänga av fildelare utan domstolsprövning. Förslaget måste nu tas till ny förhandling mellan parlamentet och ministerrådet. Ett nytt beslut i parlamentet kan tidigast tas efter valet i sommar.
Det nyvalda parlamentet ska också ta ställning till villkoren för patienter som vill söka vård utomlands.

Den stora frågan är om patienter fritt ska kunna söka vård i ett annat EU–land och att hemlandet alltid ska betala notan, eller om det krävs ett godkännande från ansvarig myndighet i hemlandet innan vård utomlands sökes som ger rätt till ersättning.
Något färdigt förslag finns ännu inte. Detta är en höger–vänsterfråga där de borgerliga partierna anser att det är en rättighet för människor att fritt söka och få ersättning för vård i vilket EU–land de önskar.
Vänstern vill ha myndighetens godkännande i förväg för att ersättning vid utlandsvård ska betalas ut. Skälet är att partierna fruktar att den nationella sjukvårdspolitiken slås sönder om det inte går att planera eller styra hur resurserna i vården ska användas.