Ingen tid för fika

HEMLAGAT OCH KÖPT. Ramadan Abu Jahel och Lina Sandén sitter vid soffbordet och äter, Samer Saad har handlat kalops. Foto: Lasse Modin

Klockan är elva, och de första vårdbiträdena dyker upp i personalrummet på Aleris äldreboende på Glimmervägen i Eriksberg, en bit utanför centrala Uppsala.
Här är rent och ljust, bord i ljus bok vid fönster med utsikt mot villor och trädgårdar. Det finns mikrougnar och kaffe, och fruktkorgar på borden. Jessica Falk äter rester från gårdagens middag; taco-köttfärs och matvete. Det är hennes andra dag på jobbet. Hon blev uppsagd från Ericsson och tänker nu satsa på vårdjobb, bli sjuksköterska och jobba i ambulans. Hemtjänstjobbet är första steget.
– På Ericsson hade vi en kvarts fikarast på förmiddagen och eftermiddagen, och en timmes lunch.
Nu har hon bara en halvtimmes matrast på hela dagen och kan sakna förmiddagskaffet.
Och lönen?
– Den är halverad.
I en mjuk soffa och några fåtöljer sitter fem andra med sin lunchmat: en baguette och en halv kyckling, kalops inhandlade från närbutiken, nudelwook från gårdagsmiddagen, pasta och köttbullar hemifrån och en kräft- och räksallad från macken.
Vad pratar ni om under lunchen?
– Vi äter och planerar samtidigt, säger Lina Sandén och tuggar sina nudlar. Om några dagar ska de gå på en föreläsning om demens. Inte de timanställda dock. Det finns fast anställda, månadsanställda och timanställda.
Jag frågar hur de gör om de behöver gå på toaletten när de är ute på jobb. Samer Saad säger att han försöker se om det finns någon toalett i tvättstugan, om man är i ett hyreshus. Annars får man hålla sig.