Ja, det är inte lätt att höra vad man säger på en stökig hamburgeria med skvalmusik och pipande maskiner. Vi äter lite grand av den feta, salta maten och fortsätter mot mötet.

Som ordförande i den lokala partiföreningen har jag kallat till möte idag. Först försökte jag komma överens med övriga styrelsemedlemmar om ett lämpligt datum, men då detta visade sig helt omöjligt så bestämde jag bara en dag.
I efterhand upptäckte jag att det naturligtvis var samma datum som det var enhetsråd på dagis. Det är väl typiskt.

Hur som helst slog vi ihop styrelsemöte, fullmäktigegrupp och medlemsmöte på samma dag och lyckades på så sätt få ihop sex deltagare. Jag är inte förvånad, de flesta som engagerar sig i någonting är även engagerade i flera andra saker.
Samtidigt arbetar människor för mycket och försöker dessutom bräcka kollegor och grannar med spännande fritidsgöromål.
Frågan är vad som är mer spännande än att engagera sig och försöka påverka sin vardag och sin framtid…

För någon månad sedan blev flera av fönstren på partilokalen krossade och någon hade sprejat ”Krossa Kommunismen” på väggen. Nu är rutorna lagade och texten borttvättad, men fortfarande var vårt inredda barnrum fullt av glassplitter, så tjejerna var tvungna att sitta med oss vuxna, leka vid bordet och vara tysta.
Inte så lätt, men de är otroligt duktiga.

Jag vet också att andra partier dras med liknande problem att få folk att komma på sina möten. Ändå fick jag veta (jag träffade tre sossar på hamburgerian) att sossarna hade två olika möten i samma lilla stad ikväll, varav självaste Ingvar Carlsson besökte det ena med ca 40 besökare.
Om det andra mötet var lika välbesökt måtte det väl ändå finnas hopp om att få bort den borgerliga alliansen från styret efter valet 2010?